mars 20, 2024
0
Framgångar med nollvision för bilolyckor
Vad sägs om en Nollvision för benskörhet? En nollvision har tagits på allvar av riksdagen och Trafikverket och det har givit god effekt. Bilolyckorna blir färre och dödlighet samt allvarliga skador har minskat de senaste decennier. Riksdagen fattade beslut om nollvisionen år 1997, och den innebär en radikal förändring av synsätt, ansvar och säkerhetsfilosofi inom vägtransportsystemet minskar. Under det senaste decenniet har antalet omkomna i trafiken mer än halverats, trots ökad trafikmängd. Trafikverket är världsledande inom trafiksäkerhetsarbete och har tydliga mål: Att antalet omkomna i vägtrafiken ska ha minskat till högst 133 personer per år 2030 (jämfört med ett snitt av över 200 under åren 2017–2019).
Under de senaste 20 åren har vi sett en rad åtgärder som syftar till att minska olyckor och dödlighet i trafiken. Bland dessa åtgärder finns installation av fartkameror, genomförande av fart- och alkoholkontroller, förbättringar av säkerhet och krockskydd för bilar. Nu introduceras även självkörande bilar och lastbilar som ett steg mot nollvisionen. Även om nollvisionen kan verka orealistisk, bidrar tydligt uppsatta mål, samarbete och tillgängliga resurser till att vi rör oss i rätt riktning mot en nollpunkt.
Vi har även kunna se stora framgångar med att minska rökning och rökningsrelaterad dödlighet när många arbetar tillsammans med tydliga mål. Vi har haft en halvering av rökning bland populationen sedan 1970. Det har varit en stor satsning de senaste 50 åren för att minska rökning både hos yngre och äldre. Det har lyckats tack vare samarbete mellan myndigheter, lagändringar, företagen, media, idrotts och kulturrörelsen, filmindustrin, restauranger och pubar, utbildning, ideella organisationer som ”Non-Smoking Generation” med mera.
Läs också: Peter Wilhelmsson: “Varför har så många av oss kronisk sjukdom?” Del 1
Benskörhet: ett stort problem som vi kan påverka
Ordet osteoporos betyder “poröst ben” och är en sjukdom som drabbar fler än 300 000 svenskar. Många människor får benbrott vid olyckor, fall och under idrottsutövning som inte nödvändigtvis orsakas av benskörhet. Men det är de benbrott som är förknippade med benskörhet som är de farligaste. Dessa drabbar drygt 80 000 svenskar årligen. Av de 14 600 personer som vårdades för en förstagångshöftfraktur år 2021 avled cirka 3 600 inom 365 dagar efter utskrivning från sjukhus. Det motsvarar en andel på 25 procent. Höftfrakturer utgör dock bara en bråkdel av alla dödsfall som beror på benskörhet. Frakturer i ryggkotor, handleder, ben och överarmar är också mycket vanliga, även om dödligheten per år för dessa är mindre vanlig. De flesta får diagnosen “benskörhet/osteoporos” efter en fallolycka. Läkaren misstänker sjukdomen utifrån röntgenbilder och genomför sedan uppföljningsröntgen, som till exempel DEXA-röntgen, för att säkerställa diagnosen.
Om minst 10 000 personer dör varje år av benskörhet och 200 av bilolyckor, är det inte då rimligt att införa en nollvision även för benskörhet? Förlusten av en nära och kära, oavsett om det är till följd av en bilolycka, hjärtinfarkt, cancer eller benskörhet, medför liknande sorg och saknad. Den plötsliga frånvaron av personen är smärtsam. Jag tror att vi kan uppnå minst lika goda resultat i att minska antalet dödsfall med 25% inom 10–15 år, likt framgångarna med trafiksäkerhet, genom att införa en nollvision för dödlighet i benskörhet. Genom att göra det skulle vi kunna rädda åtminstone 2 500 liv, jämfört med de 70 liv som räddas från bilolyckor.
Benskörhet är just den typ av livsstilsrelaterad sjukdom där vi kan förebygga och behandla mycket bättre än vi gör idag. Med samarbete och en kraftsamling så skulle vi kunna göra så mycket för att förebygga och behandla bättre. Detta skulle rädda tusentals liv varje år i vårt vackra land.
Fysiologi och patologi bakom benskörhet
Benskörhet uppstår när kroppen bryter ner mer benvävnad än den återbildar. Osteoblasterna heter cellerna i ben som står för ny benbildning och osteoclasterna bryter ned och återvinner eller transporterar rester av gamla benceller.
Ny benbildning sker i ökad takt jämför med nedbrytning av gamla benceller upp till 30-årsåldern. Takten mellan ny benbildning och nedbrytning av gamla benceller är oftast ganska stabil men något nedsatt efter 30 år, beroende främst på aktivitet och hormonstatus. Vid 40-årsåldern och framåt brukar det ske en ökad nedbrytning av benstommen, samt benstyrkan. Men detta skiljer sig mycket hos olika individer beroende på risker och processer som beskrivs i denna artikel.
Om man från en ung ålder har upprätthållit ett mycket aktivt rörelsemönster, samt goda kostvanor och har bra genetik, kan man bygga upp en stark benstomme fram till ungefär 30 års ålder. Denna starka benstomme fungerar sedan som en buffert för att skydda sig mot frakturer och benskörhet, särskilt i jämförelse med dem som varit inaktiva under barn- och ungdomsåren och därmed har byggt upp ett sämre skyddslager. Denna grupp löper därför en betydligt större risk för frakturer och benskörhet under åldrarna 50 till 90 år.
Processen leder i sin tur till att skelettet blir försvagat, vilket underlättar för frakturer. Råkar man riktigt illa ut, kan frakturer uppstå vid fragilitet bara man råkar stöta in i ett bord eller hostar, men vanligtvis kommer i samband med en fallolycka. Kvinnor har oftast en snabbare utveckling av obalans mellan utbyte av gamla benceller till nya benceller pga. ett snabbare förlust av benstomme bevarande östrogener, progesteron och testosteron under 40- och 50-årsåldern. Då har utvecklingen av fragilitet och benskörhet gått långt och tagit troligtvis minst 30 år att utvecklas.
Läs också: Peter Wilhelmsson: “Varför är så många av oss sjuka?” Del 2
Fyra av de vanligaste tidiga tecknen på benskörhet
1. Frakturer
Osteoporos kallas ibland för en ”tyst sjukdom”, eftersom en fraktur ofta är det allra första tecknet på benskörhet. Diagnosen kommer efter röntgenbilderna tolkas av läkare.
2. Minskad kroppslängd och framåtlutad hållning
Förutom att göra dig kortare, kan den försvagade benmassan i ryggen också leda till att du får en framåtlutad hållning. Om du upplever att du blir alltmer kutryggig kan detta vara ett tecken på att du drabbats av osteoporos.
3. Smärta i ryggen
Ju längre sjukdomen fortskrider så kan ryggvärk utvecklas till följd av att kotorna i ryggen pressats ihop. Ryggsmärta som kommer på sikt från ihoppressade kotor bäddar för frakturer i ryggkotorna.
4. Oregelbunden mens och hormonrelaterade problem under och efter menopaus.
Förlust av eller obalans mellan progesteron och östrogener kan snabbt öka takten av en benskörhetsprocess.
Riskfaktorer för benskörhet
- Hög ålder
- Brist på aktivitet och bra kost under barndomen och tonåren
- Kvinnligt kön
- Tidig menopaus
- Ärftlighet
- Rökning
- Hög alkoholkonsumtion
- Fetma och ”sarcopeni” (fetma ersätter muskler), BMI >30
- Anorexi eller smal kropp och späd benstomme, BMI <18
- Ultraprocessed sjukmanskost med bristande mängder av vitaminer, mineraler och fettsyror
- Bristande nivå på D vitamin som förekommer mer vid norra Europa och södra delen av Sydamerika
- Miljögifter som pesticider, tungmetaller och plastämnen
- Långvarig eller överanvändning av läkemedel, speciellt: kortison, cellgiftsbehandling, sköldkörtelhormon, diuretiska medel, läkemedel mot epilepsi, N.S.A.I.D.s antiinflammatoriska medel.
- Långvarig eller fel användning av läkemedel mot benskörhet utan att komplettera med synergister eller behandla orsaken. Detta är allt för vanligt med användning av läkemedelsgruppen bisfosfonater
- Celiaki eller glutenöverkänslighet och kroniska magbesvär.
Det går att rädda liv
Tillsammans kan vi minska utvecklingen av folksjukdomen osteoporos. Ska vi verkligen endast fokusera på en nollvision mot bilolyckor? Genom den kan vi möjligtvis minska dödligheten med 70 personer inom 10 år. Samtidigt förbiser vi en nollvision mot benskörhet, där vi har potential att rädda minst 2 500 liv varje år. Ett ännu mer ambitiöst mål skulle vara att införa en nollvision mot livsstils- och miljörelaterade kroniska sjukdomar. Genom en sådan vision kunde vi rädda åtminstone 30 000 av de 100 000 liv som årligen går förlorade till kroniska sjukdomar. Det är hela 86% av befolkningen i Europa som dör av dessa sjukdomar, och det är något vi alla kan påverka och förebygga.
Självklart arbetar sjukvården intensivt för att rädda liv inom akutvården. Dock ser vi sämre resultat och strategier när det gäller kroniska sjukdomar. Jag tror att detta huvudsakligen beror på att fokus ligger på forskning och behandling med farmakologiska produkter. Det finns en tydlig brist på fokus, konkreta mål och åtgärder för att förebygga dessa sjukdomar. Dessutom används inte multimodala behandlingar som integrerar integrativ och livsstilsrelaterad vård i tillräcklig utsträckning.
Vi ser att det är möjligt att rädda liv när man fokuserar på att åtgärda orsaker till dessa sjukdomar med fokus på livsstil, dagliga vanor och en renare miljö. Okinawa och andra “Blue Zones-länder” har mindre än hälften så många dödsfall i kroniska sjukdomar jämfört med Sverige. Dessutom så lever de längre, är friskare, gladare och har bättre livskvalité under de sista 20–30 åren av sitt liv.
Även länder med sämre ekonomi, där man röker och dricker mer alkohol – exempelvis Grekland, Ungern och Estland – har en lägre dödlighet från kroniska sjukdomar än Sverige. Det visar att det finns mycket vi kan åstadkomma om alla som är engagerade i hälsofrågor samarbetar. En nollvision mot kroniska sjukdomar, ledd av en folkhälsomyndighet, kunde tackla problemet mer effektivt. Att skapa “Ett friskare och gladare Sverige” skulle vara fantastiskt, med ett fokus på förebyggande snarare än att endast bota sjukdomar.
4 arbetspunkter mot benskörhet
Jag drömmer om att vi kan arbeta tillsammans kring fyra huvudpunkter:
- Företag, media, kultur, idrotten, civilsamhället, politiker, institutioner, familjer och upplysta individer kan alla bidra mer genom att samarbeta mot en gemensam målsättning, stödd av en stark nationell plan och ledarskap.
- Vi behöver arbeta mer intensivt med att minska riskfaktorer och förebygga sjukdomar.
- Det är viktigt att identifiera problem tidigare genom bättre information och ökade möjligheter till screening.
- För att erbjuda bättre behandling bör vi fokusera på att åtgärda grundorsaker, bromsa sjukdomsprocesser och utvecklingen av sjukdomar. Detta inkluderar att tillhandahålla mer kunskap och coaching till de drabbade, samt att förbättra samarbetet mellan sjukvården, friskvården, komplementärmedicinen och samhällets nyckelaktörer.
Vid kommande del 2 av Nollvision mot benskörhet kommer jag att skriva om screeningar, behandlingar och uppföljning där ni får värdefulla praktiska tips.
Videofilmer, PDF.fil och mer information om hur man förebygger och behandlar benskörhet finns vid medlemskap i Petershälsoportal.se.
Av Peter Wilhelmsson
