Del 2 av en autoimmunserie för Ekoappen av Peter Wilhelmsson, funktionsmedicinsk Naturläkare (IFMCP, SNLF).

Genetik och livsstil

Följande råd angående sanering av miljögifter, samt kost- och kosttillskottsriktlinjer är en mycket bra grund att tänka på vid alla autoimmuna besvär. En mer specifik anpassning av rekommendationer kommer vid kommande artiklar som handlar om några av de allra flest förekommande autoimmuna tillstånd som hashimotos och ulceröskolit. 

Genetiska predispositioner/anlag gör att det är mycket lättare att utveckla en autoimmun sjukdom, men det behövs oftast en stor dos av exponering i fel miljö, trauma och felaktiga livsstilsvanor för att sjukdomar ska utvecklas. Celiaki/Glutenintolerans är nog den vanligaste autoimmuna sjukdomen med starka genetiska förutsättningar för att utveckla besväret. Cirka 2% av svenskarna har en livslång celiaki där de måste vara mycket strikta med att undvika gluten i alla former. De har starka avvikelser på HLA DO2 eller DO8 genuppsättningen som gör att de inte kan producera enzymer som bryter ned gluten och därmed lätt får skador i tarmen och autoimmuna reaktioner i kroppen vid glutenintag. Men upp till 50% av befolkningen kan ha mildare varianter av genavvikelser som gör att glutenintag på sikt kan bidra till deras kroniska sjukdomar, och de allra flesta som har kroniska, speciellt neurologiska och autoimmuna sjukdomar mår bättre av att strikt undvika gluten. De har en så kallade icke celiaki-gluten känslighet (NCGS). Genetiska mutationer och genetiska avvikelser laddar pistolen men miljön och livsstilen avlossar skotten. 

Läs också: Autoimmunitet – ur ett funktionsmedicinskt perspektiv

Flera vetenskapliga studier, samt erfarenheten hos tiotusentals integrativa terapeuter och läkare vittnar om att de huvudsakliga orsakerna till autoimmunbesvär inte är genetiska, utan främst miljö och livsstilsrelaterade. En studie vid Stanford universitet 2015 som publicerades i tidskriften Cell, rapporterade att när man följde 210 friska enäggstvillingar, så blev det tydligt att minst 77% av deras immunbalans eller resiliens främst påverkades av deras livsstilsvanor och miljön. Oavsett om vi har gynnsam eller ogynnsam uppsättning av gener som predisponerar oss till immuna eller autoimmuna besvär så är det främst våra livsstilsval som bestämmer om besvären uppkommer och besvärar eller bryter ned oss. Från mitt perspektiv är det främst följande miljö och livsstilsfaktorer som påverkar om vi får brottas med autoimmuna besvär under många år eller inte. Även om det psykologiska, sociala, och hanterandet av stress kan ha en stor inverkan som orsak eller trigger för utveckling av autoimmuna besvär, så tar jag främst upp följande miljömässiga och näringsmässiga faktorer som har visat sig vara mycket avgörande om vi utvecklar autoimmuna besvär eller inte.

Många gluten- och autoimmunforskare, inklusive autoimmunexperten, Alessio Fasano från Harvard påstår att överkänslighet av gluten är en gemensam nämnare vid alla autoimmuna sjukdomar. Det behövs en kombination av anlag, läckande/skadade tarmslemhinnor, tillsammans med belastning med gluten, felaktig kost, miljö- och livsstilsvanor för att utlösa uppkomsten av autoimmuna sjukdomar. Ofta kan immunförsvaret förväxla gluten med skadliga tarmbakterier och därmed överreagera mot gluten och närliggande vävnad. 

Miljögifter att undvika eller minska på

Att påverkas av mögel eller vistas i en miljö där man förorenas av tungmetaller, som aluminium, arsenik, flor, kvicksilver eller bly kan oftast förorsaka många år med autoimmuna besvär. Inom jordbruk, yrken eller industrier där man exponeras av kemikalier, pesticider, glyfosat, plaster, tungmetaller och konserveringsmedel ökar risken att utveckla autoimmuna eller andra kroniska sjukdomar. Som konsument är det lätt att vi under många års tid samlar på oss toxiner vid återkommande påverkan av kemikalier. Det kan vara från tandkräm, hygienprodukter, kosmetik, tvättmedel, kläder eller föroreningar i inomhusluften. Man kan också få i sig miljögifter via utomhusluften, dricksvattnet och förorenade jordar. 

Konventionellt odlade grönsaker och ultraprocessad mat innehåller en hel del miljögifter, pesticider, konserveringsmedel och tillsatser som vi oftast inte tänker så mycket på. Dessutom får vi i oss tungmetaller och kemikalier från våra tandvårdsmaterial, tillskott och läkemedel som kan bidra till irritation av immunförsvaret så att det börjar se vår egen förorenade vävnad som fiende. 

Dessutom har vår överexponering av elektrosmog via mobiler, datorer, 5G-nät, WIFI med mera visat sig förstärka utvecklingen av autoimmuna besvär eller skov. 

Flera av dessa frekventa exponeringar kan tillsammans skapa en stor stress och förvirring för vårt immunförsvar, speciellt om det kombineras med psykologisk och social stress. 

Den viktigaste kosthållningen bör vara glutenfri, mjölkfri och fri från ultraprocessad skräpmat

Jag rekommenderar att främst prova en av följande två kosthållningar. Båda eftersträvar att lägga fokus på att fylla på med näringsrika och näringstäta livsmedel som främjar maghälsan och immunförsvarets normala reglering, samt verkar anti-inflammatoriska. Man kan även personanpassa med en medelhavskost, ketokost eller makrobiotisk kost för att förbättra autoimmuna tillstånd. Bara alla kosthållningar är gluten- och mejerifria, samt utesluter ultraprocessad mat/skräpmat. Det finns gott om receptböcker och hemsidor som kan hjälpa till med mer information och receptidéer. 

Autoimmunkost

Autoimmunkosten/Autoimmune protocal (AIP) kallas även anti-inflammatorisk kost och är en specifik typ av en paleokost/stenålderskost som utesluter en större mängd livsmedel som många kan vara överkänsliga mot. Den motarbetar också inflammation och autoimmuna processer. Den är en mer protein och fettrik än vegankost. Den har visat sig hjälpa flera miljoner med autoimmuna besvär till en bättre hälsa. Den är bättre anpassad för de som är mycket aktiva eller har större protein och fettbehov. 

Ät främst: bladgrönsaker, alla kålsorter, gräsbeteskött, viltkött, vildfångad fisk, alla skaldjur, frigående kyckling och anka, benbuljong, alla bär och all frukt i begränsade mängder. Använd kokosfett, kokosgrädde, ankfett och olivolja vid matlagning. 

Uteslut: spannmål med gluten, samtliga mejeriprodukter, baljväxter, nötter och frön, potatisväxter, ägg, socker och sötningsmedel, processad mat, bakverk och alkohol. Sluta helt, eller minska intaget av kaffe. 

Glutenfri vegankost

Glutenfri vegankost har visat sig vara extra bra när man behöver en mer basbildande kost. Den är speciellt värdefull vid till exempel psoriasisartrit och reumatoid artrit. Den kan vara för fiberrik för de som har IBS, Ulceröskolit och Crohns men har visat sig vara mycket gynnsam för de flesta som har reumatiska besvär eller är överkänsliga mot en syrabildande kost.  

Ät främst: bladgrönsaker, alla rotfrukter, råris, quinoa, bovete, sötpotatis/jamsrot, tofu, miso, natto, begränsade mängder av baljväxter, frö, och nötter, men gärna alger, alla bär och all frukt. Använd kokosfett, kokosgrädde och olivolja vid matlagning. 

Uteslut:  spannmål med gluten, samtliga mejeriprodukter, kött, fisk, skaldjur, fågel, viltkött, potatis, ägg, socker och sötningsmedel, processad mat, bakverk, och alkohol. Sluta helt eller minska intaget av kaffe. 

Läs också: Lär dig mer om örter – kurs med Peter Wilhelmsson

De vanligaste födoämnena att undvika vid autoimmuna sjukdomar

Följande lista nedan är den vanligaste gruppen av födoämnen eller enskilda födoämnen att undvika om du har en eller flera autoimmuna sjukdomar. Förutom denna lista, så kan det finns flera enskilda födoämnen eller grupper av födoämnen som irriterar mage-tarm och immunförsvaret utan att du vet om det. Dessa kan bidra till en utveckling av, eller fortsättning av dina autoimmuna besvär. Dessa dolda överkänsligheter kan oftast mätas via en IgG eller kombination av IgG och IgA test mot en mätpanel av mellan 90 – 200 olika födoämnen och kryddor. Att upptäcka dolda matöverkänsligheter kan göras via tex, venblod eller torkat kapillärblod. Det finns representanter i norden för flera mycket bra laboratorier i Europa och USA. Några av dessa är: eubiotech.no, nordiclabs.com och amodomedical.se.  

Steg 1: Ta inom en månads tid bort följande produkter och utvärdera hur mycket bättre du mår, samt ersätt dessa med en ekologisk växtbaserad kost som kan vara vegansk-, keto-, medelhavs- eller helst autoimunkost: (autoimmune protocol = A.I.P. kost), som har visat sig hjälpa flera miljoner människor med autoimmuna besvär till en mycket bättre hälsa. 

  • Ultraprocessad mat/skräpmat/sjukmanskosten
  • Socker och majssirap fruktos/processad fruktossirap, agavesirap
  • Produkter innehållande gluten
  • Mjölkprodukter

Steg 2: Ta även bort följande ämnen. De kan också aktivera eller hålla i gång autoimmuna processer som bryter ned dina vävnader. Tex för stort intag av bordssalt (som oftast finns i ultraprocessad mat) kan aktivera överreaktion av T17 immunceller att bryta ned dina friska celler i stället för bara främmande bakterier och svamp.

  • Nattskuggväxter: tomater, potatis, paprika, chillipeppar, aubergin. 
  • Glutenfria sädesslag och baljväxter:
  • Choklad
  • Artificiella tillsatser, tex sackarin, aspartam, glutamat/MSG/vegetabilisk stärkelse, guargummi och karragenan. 
  • Alkohol
  • Bordssalt — Ersätt bordssalt med himalyasalt/celticsalt

Steg 3: Om du vill ha mer klarhet och avslöja dolda matreaktioner, så kan du även skicka iväg en IgG eller kombination IgA/IgG matintolerans/matöverkänslighetstest till någon av de nordiska labb som jag har hänvisat till. Det är bra att om du skickar detta inom 3 månader från där du har börjat med en striktare kost så att provet även kan mäta de antikroppar som reagerar mot mat som du har slutat med. 

Steg 4: Om du blir uppblåst av frukt, bär, rotfrukter och fermenterade produkter, så kan du misstänka att du har en bakterieinfektion i tunntarmen som stör din nedbrytning av fruktos och kolhydrater. Du kan kolla detta genom att göra ett utandningstest som analyserar förekomsten av bakterierna. Om det visar bakterier i tunntarmen (small intestine bacterial overgrowth-SIBO) så är det viktigt att undvika dessa födoämnen som irriterar, samt att inta örtextrakt som dödar överskott av dessa bakterier. 

Läkande födoämnen att äta mera av om du tål dem (Ät 6–12 av dessa dagligen)

Alger, aroniabär, basilika, benbuljong, blåbär, broccoli, broccoligroddar, brysselkål, curry och gurkmeja, Fermenterade grönsaker, surkål och kimchi. Fisk (anchovis, sardiner, sill, kalamari, bläckfisk, vild lax, vild torsk). Granatäpplekärnor, grönkål, kanel, kiwi, kokosfett/kokosgrädde/kokosmjölk, koriander, kronärtskocka, lingon, lök, misosoppa, okra, oliver/olivolja, papaya, ruccola, sötpotatis, salladsblad och vitlök.

Vägen framåt och nackdelar med striktare former av AIP-, vegan-, keto- eller medelshavskost

För det allra flesta personer är en strikt antiinflammatorisk AIP, vegan-, keto-, eller medelhavskost mycket svårt att följa under en längre period, även om det har blivit mer accepterat och mer tillgängligt att äta en ekologisk glutenfri kost. Det kan vara klokt att först och främst sikta på en tremånads period där du följer kosten och utesluter födoämnen som triggar symtom eller visar sig på IgG eller IgA laboratorietester. Sedan kan de allra flesta börja lägga till födoämnen som inte verkar belasta eller förvirra immunförsvaret, eller äta vissa ämnen eller grupper av ämnen var fjärde till sjunde dag. Det är viktigt med mångfald i kost, delvis för att få en bättre näringsbalans, uppnå hälsosammare tarmflora, minska risken för flera överkänsligheter och få mer glädje och lättare relationer vid sociala evenemang.

Hos de flesta kommer en symtomförbättring redan efter någon eller några veckor av den restriktiva kosten. Lättnad av symtom och förbättrat hälsotillstånd gör det lättare för dig att fortsätta, och utvärdera under flera månader den kosthållning som fungerar bäst för dig och hur mycket och ofta du kan ”fuska” utan att känna av att din kropp protesterar. Du vill säkert ta ut svängarna eller fuska ibland, men inte på bekostnad av framgångar du har uppnått. Om du lyckas minska intaget och exponeringen av miljötoxiner runt omkring dig, identifiera en anti-inflammatorisk autoimmun kost som passar dig, samt utveckla dina livsstilsvanor så blir din framgång och livskvalité betydligt bättre under många år framöver. 

Ett stort lyft och snabbare framgång kommer också med intag av de näringstillskott som hjälper att läka och förbättra mage-tarm, minska inflammation och irritation av immunsystemet och bromsa eller stoppa autoimmuna processer, och återskapa en frisk immunresiliens, där immunförsvaret är robust men ej för lättretligt. Förutom intag av kosttillskott kommer detoxkurer, periodisk fasta och dagar eller veckor av kalorirestriktion hjälpa kroppen hitta tillbaka till ett bättre tillstånd av självläkning, självrening och självreglering. 

Snabbare resultat och en bättre långsiktig hälsa är lättare med konsultationer eller coaching av en näringsterapeut, hälsocoach eller dietist inriktad på AIP kost.  

Immunbalanserande kostillskott (inta 6–12 av dessa)

A vitamin, B vitaminkomplex, C vitamin, quercetin, D-vitamin, K2 -vitamin, glutation, magnesium, selen, kollagen, ECGC (grönte extrakt), kolostrum, omega-3 olja/fiskolja/algolja.

proteolytiska enzymer (proteaser, bromelain, pankreatin, papain,), resveratrol, saltsyra/HCl.

Läkande tarm-tarmslemhinneläkande tillskott vid behov

Aloe vera, benbuljong, chiafröslem, kollagen, glutamin, kolostrum, lakritsrot, linfröslem, läkemalva, A-, B- och C vitaminer, zink.

Anti-inflammatoriska och smärtlindrande örter vid behov

Boswelia, gurkmeja, ingefära, kajennpeppar, kanel. 

Kraftfulla örter/svamp mot virus, bakterier, parasiter och svampinfektioner i mage-tarm vid behov

Chaga, gentiana, kvassia, lakritsrot, malört, olivblad, oreganoolja, pau darco, ringblomma, trollhassel, vitlök.

Av Peter Wilhelmsson

För mer information om Peters kurser och böcker, samt referenser för artiklar i autoimmunserien, se https://powhealthplus.com/medlemsportal/artiklar/.

POW Health PlusPOW Health Plus

Källa: Referens: Brodin P, Jojic V, Gao T, et al. Variation in the human immune system is largely driven by non-heritable influences. Cell. 2015;160(1-2):37‐47. doi:10.1016/j.cell.2014.12.020
funktionsmedicinPeter Wilhelmsson