Podd: Barn och socker – hur gör man?

I det senaste avsnittet av Hälsa kommer inifrån, en kunskapspodd från hälsoföretaget Holistic, pratar man om barn och socker med vetenskapsjournalisten och bokförfattaren Ann Fernholm. Ann har bland annat skrivit böckerna ”Ett sötare blod” och ”Stora boken om barn och mat” – i avsnittet Barn och socker – hur gör man? pratar hon om hur man bryter invanda, ”dåliga” mönster när man har kinkiga barn – och vad det är som gör sockret så farligt.

Det var när vetenskapsjournalisten Ann intervjuade en kvinna med typ 2 diabetes som hennes intresse för kostens påverkan på kroppen tog fart på allvar. Kvinnan berättade hur hon hade blivit frisk från sina symptom genom att ta bort alla vita kolhydrater, allt socker och gått över till en kost baserad på mer fett och protein och ovanjord-grönsaker som broccoli och blomkål. Tvärt emot de kostråd hon fått genom vården. Därifrån var inte steget långt till att börja djupdyka kring socker och hur vi får våra barn att äta och gilla mat som är bra för kroppen.

Sockret vann mot fettet

Debatten mellan fett och socker, vilket som är skadligast, pågick redan på femtio- och sextiotalet och där utmålades fettet till den stora boven framför socker, mycket på grund av en extrem lobbyingverksamhet från sockerindustrin. I den vevan föddes till exempel den sötade lightyoghurten där man bytt ut det mättade fettet i yoghurt mot socker, berättar Ann.

Socker är en helt kemisk substans. I processen att framställa vitt socker försvinner alla fibrer, antioxidanter och vitaminer från sockerbetan.

Det betyder att man tar bort allt smörjmedel för kroppen från sockerbetan och att det som finns kvar enbart är kalorier i form av sackaros, som består av glukos och fruktos. Så en av de viktigaste anledningarna till att ta bort så mycket socker som möjligt ur kosten är att barn som får för mycket socker får för lite näring till sitt maskineri, säger Ann. Det är inte ovanligt att ett helt vanligt barnkalas gör att barn får i sig tre maximala dagsdoser av socker, berättar Ann Fernholm.

Skapa bra vanor från starten – barnets första år är avgörande

Vad beror det egentligen på att många barn då vänjer sig vid en söt kost? Enligt Ann kan till exempel de köpta yoghurt- och grötklämmisarna vara en tidig ingång till söta smaker. Men vår kultur kan också spela in, man ger gärna barnen det man tror att de kommer att tycka om – och barn gillar socker. Som en kulturell parentes så äter till exempel japanska barn gladeligen misosoppa, omelett och fermenterade grönsaker till frukost, redan från väldigt ung ålder.

Under det första året i livet är det jätteviktigt att lära barn att tycka om många olika smaker och konsistenser. Bröstmjölken och bröstmjölksersättning är ju söt i smaken och därför ska man tidigt lära barn andra typer av smaker. Redan från ungefär fyra månaders ålder är bebisar generellt sett väldigt nyfikna och mottagliga för nya smaker, naturligtvis anpassade i konsistens och portionsstorlek till barnets ålder, menar Ann.

Är barnen redan större och har fastnat för den söta maten så går det tack och lov att vänja barnen vid nyttigare mat, men det är lite klurigare och kräver en del fantasi, envishet och kunskap hos föräldern. Ann pratar om att man behöver en verktygslåda att ta till för att få barnen att smaka på mat de är skeptiska till. I podden delar hon frikostigt med sig av knep och trix och även hur man enkelt kan anpassa klassiska barnfavoriter, så att de blir riktigt näringsrika.