Fakta om vitamin B2, riboflavin

Historik
1920 upptäcker man att det finns fler än ett B-vitamin.
1927 föreslår British Medical Research Council namnet vitamin B2 för värmestabila komponenter som finns kvar när tiaminet förstörs av upphettning.
1933 Kuhn och medarbetare isolerar ett gul-grönt pigment från mjölkvassle som en del av “Warburgs gula enzym” (riboflavin).
1935 Vitamin B2 syntetiseras av Karrer och eftersom det relateras till en klass föreningar som kallas flaviner (flourescenta) och eftersom denna del är kopplad till ribos döps ämnet till riboflavin.

Kemi
Riboflavin utgör en del av coenzymerna flavinmononukleotid (FMN) och flavinadenindinukleotid (FAD) vilka båda är delaktiga i reduktions- och oxidationsreaktioner. Riboflavin omvandlas till FAD och FMN i tunntarmen med hjälp av pyrofosfatas och fosfatas. Inom cellerna omvandlas riboflavin till FMN via flavokinas. FMN omvandlas till FAD via FAD-syntetas. FAD är den dominerande formen av riboflavin i vävnad. Riboflavin är endast måttligt vattenlösligt och värmestabilt men förstörs av ljus i alkalisk miljö. Det bör noteras att mjölk, som innehåller en relativt hög andel riboflavin, förlorar en stor del av det aktiva vitaminet om det lämnas i solljus. Riboflavin färgar urinen starkt gul.

Metabolism
Riboflavin absorberas främst i övre tunntarmen i proportion till den intagna dosen, till en mättnadsgrad där upptaget avtar. Gallsalter förefaller underlätta upptaget. 60 procent av en 30 mg-dos absorberas när den tas tillsammans med mat, men bara 15 procent absorberas om den tas mellan målen. Riboflavinupptag ökar vid hypotyreos och minskar vid hypertyreos. Riboflavin lagras till viss del i levern. När tillgången är låg kommer levern att lagra endast 50 procent av sin kapacitet. Då riboflavin endast lagras sparsamt utsöndras ett eventuellt överskott med urinen och avföringen. Höga halter riboflavin finns också i ögats näthinna.

Funktion
Riboflavin är nödvändigt för kolhydrat-, fett- och proteinmetabolismen. I bundna former som coenzymer medverkar riboflavin i oxidations- och reduktionsreaktioner i ett antal metaboliska reaktionskedjor och i cellernas energiproduktion via cellandningen. B12 bidrar till att vätejoner förenas med syre för att bilda vatten i kroppen. B2 bidrar till att cellerna blir syresatta.

Följande funktioner och egenskaper associeras till riboflavin. Det:
• deltar i omvandling av tryptofan till niacin (B3)
• medverkar i syntesen av coenzymer från folat
• deltar i fettmetabolismens betaoxidation
• deltar som coenzym i första steget av glukosmetabolismen
• medverkar i tillväxt, reparation och sårläkning av kroppsvävnad och slemhinnor
• motverkar sår i mun, läppar, tunga
• är väsentligt för hud, hår och naglar
• hjälper till med kemiska reaktioner i hudvävnad
• medverkar vid antikroppsproduktion
• deltar i bröstmjölksproduktionen, varför ökat behov finns under amning
• krävs för produktion av neurotransmittorer som serotonin och acetylkolin
• krävs för produktion av noradrenalin, kortikosteroider och histamin
• behövs för erytropoes och glukoneogenes
• behövs för reglering av sköldkörtelenzymer
• behövs för ögats ljusackommodation, och förebyggande av grå starr
• skyddar levern från koltetraklorid
• har antioxidanta egenskaper
• assisterar järn vid korrigering av järnbristanemi
• deltar i produktion av glutationreduktas
• kan minska bildandet av inflammationsframkallande prostaglandiner och leukotriener
• aktiverar vitamin B6 (pyridoxin). B2-vitamindoserna ska anpassas till intaget av vitamin B6
• FMN är ett nyckelämne i bildning av pyridoxalt 5-fosfat, aktiva formen av B6
• motverkar bildning av oxiderat LDL-kolesterol och åderförkalkning

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Trots att riboflavin förekommer i många födoämnen är måttliga bristsymtom vanliga i många delar av världen. Isolerad riboflavinbrist förekommer undantagsvis men däremot oftast i samband med andra typer av B-vitaminbrist. Kliniska tecken är mindre dramatiska än vid andra bristsjukdomar. Munvinkelragader (sprickor vid mungiporna), rodnande och svullnade slemhinnor i mun och svalg, samt glossit (tunginflammation) är klassiska bristsymtom. Torr och flagande hud (seborroisk dermatit) tillsammans med kliande ögon och ljuskänslighet är också vanligt.

Tidiga bristsymtom kan också vara psykiska besvär såsom depression, känslosvängningar, nervositet inlärningssvårigheter och irritabilitet. Dessutom förekommer symtom som yrsel, dimsyn och ljuskänslighet samtidigt som skymningsseendet försämras (kliande, kärlinjicerade ögon kommer senare i förloppet), ögonsår, sveda på läpparna, inflammerad tunga, förstorad eller lilafärgad tunga, sväljningssvårigheter, fet hud och fett hår, vaginal klåda, utslag vid blygdläppar eller testiklar, spröda naglar, håravfall, brännande känsla i händer eller fötter, darrningar, viktförlust, svaghet eller domningar i fötterna, långsam sårläkning, matsmältningsrubbningar, aptitförlust, diarré, akne, artrit, fotsvamp, dålig tillväxt och kärlkramp. Djur utvecklar grå starr vid riboflavinbrist. Ökad risk för cancer i matstrupen har associerats till riboflavinbrist.

Ökad risk för att utveckla brister
Barn, gravida och ammande kvinnor, bantare, äldre, veganer, rökare, tarmopererade och patienter med långvariga diarréer tillhör riskgrupper. Hård motion, stress, användning av vissa mediciner och p-piller (se även under rubrik interaktioner med läkemedel), alkohol, exponering för svavel, feber, hjärtsvikt, malignitet, diabetes, hypotyreoidism, levercirros, gallstas, tuberkulos, celiaki och andra malabsorptionstillstånd, sicklecellsanemi, efter större operativa ingrepp, brännskador och större trauman innebär också brist. Laktosintolerans kan leda till att man inte använder mjölkprodukter, vilket annars är en viktig riboflavinkälla.
”Inborn errors of metabolism” dvs. genetiska defekter i bildandet av normalt flavoprotein förekommer men är ovanligt.

Terapeutisk användning
• anemibehandling i vissa fall, sickelcellanemi (10–20 mg)
• munsår, sprickor vid mungiporna (10–50 mg)
• migrän (300–500 mg)
• akne rosacea
• depressioner och andra psykiska besvär
• karpaltunnelsyndrom
• smärtande röd eller lila tunga
• yrsel
• mag- och tarmsår
• ögonsår, ögonklåda
• leversjukdomar, körtelfeber
• Parkinsons sjukdom
• malaria

Bästa källorna för vitamin B₂ (mg/100 g) i Sverige

Dosering
RDI: 1,2¬–7 mg.
ODI: 3–50 mg.
TDI: 50–600 mg.

Toxiska doser
Ingen känd. Eftersom människans mag-tarmkanal endast kan ta upp en begränsad mängd kan knappast överdosering ske. Den bedöms så pass ofarlig att riboflavin används som livsmedelsfärg. Hos allergiska personer kan dock alltför stora doser leda till domningar, stickningar och klåda.

Ett fåtal människor upplever laxerande och urindrivande effekter av B2-doser som överskrider 300 mg dagligen.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antibakteriella medel, antidepressiva medel, antiemetika, antiepileptika, antihistaminer, antimalariamedel, vissa cytostatika, diuretika, giktmedel, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, neuroleptika, östrogen p-piller, psykoanaleptika, tyreoideahormoner, sulfa och alkohol.

Sköldkörtelmedicin minskar absorptionen, men tyreoideahormoner i allmänhet stimulerar syntesen av coenzymerna FMN och FAD. Tetracyklin och tiazider (urindrivande medel) ökar utsöndringen av riboflavin i urinen. Det gäller även probenecid, vilket även minskar absorptionen. Sulfapreparat nedsätter den bakteriella syntesen. P-piller har associerats med sänkta serumnivåer av riboflavin.
Blandad interaktion: cytostatika.

Interaktion med näringsämnen
B2 behövs för konvertering av B6 till dess aktiva form, pyridoxal-5-fosfat. Intag alltid B-komplex eller extra B2 vid långvarigt intag av extra B6 förutom i kombination med solljusexponering. Exponering av ögonen till direkt solljus samt intag av >10 mg B2 dagligen kan möjligen öka utvecklingen av gråstarr. Bär solglasögon på sommaren vid stark solexponering för att minska risken för gråstarr. Regelbundet intag av bor minskar B2 i kroppen.

Matlagning
Riboflavin är mer värmestabilt än tiamin men mer ljuskänsligt och känsligt för alkalisk miljö. Vid matberedning t.ex. så ökar användning av bikarbonat starkt utsöndring av riboflavin.
Vid normal matlagning förloras ca: 20 procent B2 i kött, 15 procent i grönsaker och 10 procent i brödbakning.

Beredningsformer
Riboflavin förekommer oftast i formen riboflavin, men även som riboflavin-5-fosfat som är den aktiva formen.

Nyckelorgan
Binjurar, ögon, hud, läppar, tunga och nervsystem.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet, B3, B6 och C. Mineral: P och Mg.

Synergister
Vitaminer: A, B3, B10, C och E. Mineral: Cr, Fe, Mg, P, K och Zn.

Antagonister
Vitaminer: B1. Mineral: Bo, Na, Se, Ca och psyllium.

Analyser och mätmetoder
Mätning av flavinadenindinuleotid, FAD-beroende, glutationreduktasaktivitet i lyserade röda blodkroppar.
Andra mindre känsliga metoder:
• Mätning av koncentrationen av riboflavin i erytrocyter (röda blodkroppar).
• Mätning av koefficienten för erytrocytglutationreduktasaktivitet (EGRAC).
• Urinutsöndring under fasta, enstaka prov eller 24-timmars uppsamling.
Mer sensitiva metoder finns men används sällan; mätning av framkallandet av specifika bindningar till olika proteiner för riboflavin, FMN eller FAD

Exempel på studier, referenser

Brist på vitamin B2
En studie gjord i USA visade att av 431 gymnasieelever hade 16 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna låg glutationreduktasaktivitet som indikation på otillräckligt riboflavinintag. Detta tecken på brist normaliserades med tillskott av 0,5 mg/dag under en vecka.
Sauberlich HE. et al. ”Application of the erythrocyte glutathione reductase assay in evaluating riboflavin nutritional status in a high school population”. Am J Clin Nutr, 1972;25:756-62.

Rosacea
32 av 36 patienter med rosacea keratit (en ögonkomplikation till rosacea, vilken normalt drabbar ansiktshuden) fick en direkt läkning vid små doser B2 (1–4,5 mg/dag), intagna oralt eller injicerade. 9 av dessa hade också hudrosacea och av dem upplevde 5 personer en förbättring. Det visade sig att alla patienter hade lågt kostintag av viamin B2, eller så hade de brist på saltsyra.
Arch Ophthalmol, 1940;23:899.

Gråstarr (katarakt)
I en studie på möss såg man att en diet med låga halter av vitamin B2 framkallar gråstarr redan efter några månader.
Am J Opthalamol, 1931;14:1005-9.

P-piller
Brist på riboflavin förekommer oftare bland kvinnor som intar p-piller än hos dem som inte gör det.
Roe DA. et al. “Factors affecting riboflavin requirements of oral contraceptive users and nonusers”. Am J Clin Nutr, 1982;35: 495–501.

Lindring av migrän
49 personer med migrän fick 400 mg riboflavin dagligen och 23 av dessa fick även 75 mg acetylsaliclsyra (magnecyl) dagligen. Den genomsnittliga förbättringen avseende attackintensitet och antal attacker var 68 procent i båda grupperna. Inga biverkningar uppmärksammade. En teori är att migränpatinter har en defekt i den mitokondriella energiproduktionen och att riboflavin korrigerar detta
Schoenen J. et al. ”High-dose riboflavin as a prophylactic treatment of migraine: results of an open pilot study”.
Cephalalgia, 1994;14:328–9.

Riboflavin lindrar migrän
Bland 55 migränpatienter som intog 400 mg riboflavin under 3 månader fick 59 procent av patienterna minst en halvering av symtomen. Däremot fick endast 15 procent av patienterna som intog placebo under motsvarande tid minst samma eller större lindring.
Schoenen J. et al. ”Effectiveness of high-dose riboflavin in migraine prophylaxis. A randomized controlled trial”.
Neurology, 1998;50:466–70.

Riboflavin förebygger migrän
Tillskott av 400 mg riboflavin (B2) dagligen intogs av personer som led av återkommande migränanfall. En halvering av anfall och behov av intag av läkemedel noterades hos gruppen som intog riboflavin under minst 3 månader. Inga biverkningar rapporterades vid regelbunden användning av megadoserna av riboflavin.
Boehnke C. et al. ”High-dose riboflavin treatment is efficacious in migraine prophylaxis: an open study in a tertiary care centre”.
Eur J Neurol, 2004;11:475–7.