Sverige och världen har de senaste månaderna haft ett extremt fokus på coronaviruset Covid-19. Alla har påverkats på något sätt, en del mer än andra. Somliga följer informationsflödet och mediabevakning mycket noggrant, andra minimalt på grund av att de har fullt upp med annat, behöver fokusera på sin och familjens hälsa eller helt enkelt inte mår bra av att dagarna fylls av Corona – mer än vad som är nödvändigt. 

Ökat intresse för immunförsvaret

Sedan pandemin har intresset för hur immunförsvaret fungerar och vad vi själva kan göra för att ge immunförsvaret optimala förutsättningen för att hålla oss friska ökat. Kunskapen varierar, alla är inte medvetna om att vi kan påverka immunförsvaret och minska risken att smittas mer än genom rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och andra expertgrupper runt om i världen. Dessa rekommendationer är till för att skydda landets folkhälsa, främst skydda de svaga, sjuka och äldre, samt minimera belastning på sjukvårdssystemet, dess resurser och vårdpersonal samt samhällsnödvändiga tjänster.

Läs mer: Gurkmeja lindrar IBS enligt studie

Dessa rekommendationer, som de allra flesta följer eller anstränger sig att följa innebär bland annat fysisk distansering, att tvättas händerna med tvål och vid behov använda handsprit. Även att prioritera noggrann hygien, god sömn och motion.

Förstå vad som händer och vad man kan göra

Vi har utsatts för ett överflöd av information och åsikter i denna speciella tid, information som kan vara svår att förstå – och en sortera utifrån vad som kan hjälpa just mig och mina nära att hålla sig friska. Som närings- och funktionsmedicinare vill jag med denna artikelserie om immunförsvaret hjälpa dig med tips och råd som är förankrad med:

  • Hur ett friskt, underaktivt och överaktivt immunförsvar agerar, att hjälpa till att förstå begrepp som hamnar i media men kan vara svårt att förstå, till exempel medfödda försvaret, adaptiva försvaret, cytokinstorm, antikroppar mot virus, minneskroppar och flockimmunitet.
  • Hur näringsämnen, växtämnen och andra naturliga ämnen eller metoder kan boosta eller balansera immunförsvaret.
  • Praktiska tips om kost- och kosttillskott kan hjälpa till ett bättre immun- och hälsotillstånd med en del insikt om hur och varför de fungerar så bra.

Den här artikelserien om immunförsvaret kommer att beröra:

  • Skyddsbarriärer vid infektionsangrepp
  • Smittspridning: Större och mindre smittvägar, virusspridning genom intrång och replikation i celler
  • Skräpmat och socker som immunnedsättande och blodsockerstörande
  • Stress som hot, god stresshantering som skydd
  • Sömnlöshet som hot, god sömn som skydd
  • Strid och aktivering av fältjägarna vid svår infektionsattack
  • Stabilisering av immunförsvaret efter striderna, cytokinstorm och att hindra långvariga inflammationsprocesser
  • Sjuka, svaga och bräckliga som har ökad infektionsrisk och dödlighet
  • Stöd och balans genom en friskare livsstil och adaptogena tillskott

Stöd och stärk det friska

Funktionsmedicin grundar sig i att förstå normala och optimala kroppsfunktioner, uppmärksamma när dessa försämras, hitta orsaker till dysfunktion, symtom och sjukdom och sedan återställa friska funktioner.

Läs mer: 10 vanliga tecken på magnesiumbrist

Om kroppen, till exempel immunförsvaret är relativt frisk så hittar kroppen tillbaka till ett friskt läge efter en infektion, men ibland hittar man inte tillbaka till ett friskt läge och då behöver man veta varför. Man behöver eliminera hinder och ge kroppen det den behöver och som stödjer en frisk funktion. Många funderar varför de inte har lika bra immunförsvar som andra, nu ska vi undersöka en del av förklaringarna.

Starten, förutsättning för ett bättre livslångt immunförsvar

Det finns bättre och sämre förutsättningar för varje person att ha ett bättre och sämre immunförsvar efter man fötts. Det är främst sju orsaker som styr detta.

  1. Genetiken och epigenetiken: En del personer har en samling av genavvikelser eller mönster som man har ärvt från några generationer bakåt i tiden som gör att man har ett svagare eller starkare immunförsvar. Information om vad släktingar före dig hade för besvär, samt en genanalys kan visa om det finns en eller flera akilleshälar som gör att man har sämre förutsättningar att försvara sig mot infektioner.
  2. Stress under graviditeten hos mamman. Sjukdomar, komplikationer, flera stora stressorer, belastning av miljögifter, vanor som rökning och missbruk av alkohol, droger eller läkemedel försämrar förutsättningarna för ett starkt immunförsvar.
  3. Kosten och näringsstatusen hos mamman. Både kvantitet och kvalitet av maten räknas, samt om det finns näringsobalanser på fel kost.
  4. En bättre eller sämre förlossning. En vaginal förlossning eller kejsarsnitt? Barn som föds med vaginal förlossning får i sig viktiga goda bakterier (speciellt bifidobakterier) som lägger grunden för deras friska tarmflora. Barn födda med kejsarsnitt har oftast fler problem med sitt immunförsvar och hälsan under sina barndomsår.
  5. Amning eller inte. Barn som ammas minst sex månader är friskare än barn som inte ammas. Kombinationen av colostrum som spädbarnet får i sig i första bröstmjölken kompletterar bifidobakterierna som barnet får under resans gång vid en naturlig förlossning ger en mycket bra start för en friskare tarmflora och starkare immunförsvar.
  6. Lort, jord samt kontakt och lek med naturen ger en naturlig ”vaccinering” eller exponering till en mångfald av mikrober som gör att barnet under sina första år får ett bättre immunförsvar. 
  7. Kärleken, omhändertagandet och kosten som barnet får de första fyra till fem åren är mycket viktigt, både för utveckling av ett friskt immunförsvar men också hälsogrunden.

Om spädbarnet varken går igenom en vaginal förlossning eller ammas kan man komplettera kosten med colostrumtillskott, bifidobakterier och prebiotika när barnet närmar sig första året, till exempel genom intag av lite syrad gurka, surkål, yoghurt och fermenterade grönsaker.   

Av Peter Wilhelmsson, närings- och funktionsmedicinare

Ekoappens krönikor ger fristående skribenter möjlighet att ventilera en tanke, ide eller åsikt. För krönikornas åsikter svarar skribenten, de behöver inte vara åsikter som Ekoappen delar. Vill du skriva en krönika? Kontakta redaktionen@ekoappen.se

barncoronavirusCovid-19immunförsvarPeter Wilhelmssonprobiotika