Christina Sundequist: “Så får du bättre hormonbalans”

Christina är inte bara en framstående föreläsare och författare utan även en certifierad funktionsmedicinsk coach, kostrådgivare och personlig tränare. Hennes engagemang sträcker sig bortom det digitala till att inkludera avsnitt i Sveriges största podd inom kvinnohälsa, Klimakteriepodden. Dessutom förbereder hon sig för att lansera en onlineutbildning i november 2023 med fokus på klimakteriet, kvinnlig hälsa och åldrande. Här ger hon sina bästa tips för en bättre hälsa och hormonbalans.

Läs också: Så kan p-piller och hormonpreparat påverka dig negativt

Vilka vanliga hormonella obalanser upplever kvinnor? 

PMS (premenstruellt syndrom)

Uppstår i kvinnans fertila liv och vanligtvis en vecka före menstruation. Inkluderar symptom som humörsvängningar, irritabilitet, trötthet, svullnad och bröstömhet. PMS upplevs i olika grad men vissa har det riktigt jobbigt. I samband med förklimakteriet (perimenopaus), runt 40+ (ibland tidigare) kan PMS besvär upplevas som jobbigare. Symptomen finns då också under en längre period under själva cykeln. Vissa kvinnor upplever att de bara är ”normala” någon vecka per månad. 

Klimakteriet

I klimakteriet sjunker och varierar nivåerna av könshormonerna (östrogen, progesteron, testosteron). Klimakteriet är en övergångsperiod på 5 – 10 år. Under perioden har ca 80% av alla kvinnor någon grad av symptom. 25% har jobbiga besvär som stör vardagen markant. Exempelvis vallningar, nattsvettningar, sömnproblem, nedstämdhet, oro, ångest, deppighet, ont i kroppen, viktökning, sämre hud och hår, vaginal torrhet mm. Symptomen kan ändra karaktär under klimakteriets olika faser (perimenopaus, menopaus, postmenopaus). I samband med klimakteriet och lägre östrogen blir kvinnan också mer stresskänslig och mindre känslig för insulin. 

Dysfunktion i sköldkörtel

Både hypotyreos (underaktiv sköldkörtel) och hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) är vanligt hos kvinnor och detta uppstår ofta i samband med klimakteriet. Symptom kan inkludera trötthet, viktökning (hypo) eller viktminskning (hyper), humörsvängningar, fryser, tappar hår, vallningar, menstruationsrubbningar. Alltså symptom som liknar de som kopplas till klimakteriet, vilket är bra att känna till. 

PCOS (Polycystiskt ovariesyndrom)

Detta är en hormonell obalans där äggstockarna producerar för mycket av det manliga hormonet testosteron. Kvinnor med PCOS kan uppleva oregelbunden menstruation, överdriven hårväxt, akne och viktökning.

Endometrios

Detta innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Det kan orsaka smärtsamma perioder, smärta under samlag och infertilitet.

Kvinnor kan uppleva en rad olika hormonella obalanser och ibland sjukdomar. Om man upplever symtom relaterade till hormonella problem, kontakta vården för utredning,

Läs också: Hormonstörande ämnen – vad är det egentligen?

Hur påverkar hormonella obalanser livskvaliteten?

Hormonella obalanser kan påverka livskvaliteten på flera sätt: 

• Fysisk påverkan: Obalanser kan ge fysiska symtom och hälsoproblem. Exempelvis viktförändring, sämre hud – och hårkvalitet, låg energinivå, trötthet, oregelbunden menstruation, ont i kroppen, insulinresistens, huvudvärk, sexuell hälsa och mer.
• Emotionella och psykiska symtom: Obalanser kan också påverka det psykiska välbefinnandet och den emotionella hälsan. Exempelvis humörsvängningar, irritabilitet, depression, ångest, nedstämdhet, lägre självkänsla och stresskänslighet. 
• Sömnstörningar: Obalanser, som till exempel sköldkörtelproblem eller klimakteriet, kan påverka sömnen och leda till sömnlöshet eller utmattning. Obalanserade hormoner kan även orsaka nattliga svettningar och mardrömmar.
• Beteende och sociala utmaningar: Obalanser kan påverka en persons beteende, exempelvis irritabilitet eller impulskontrollproblem. Det kan också påverka sexuella relationer och libido. I vissa fall kan personer uppleva social isolering på grund av symtom som de upplever är svåra att förklara eller förstå.
• Livsstilsbegränsningar: Vissa kvinnor anpassar sin livsstil på grund av hormonella obalanser. Till exempel kan kvinnor med svår PMS känna att de behöver undvika diverse aktiviteter under vissa perioder av månaden. Kvinnor med svåra klimakteriesymptom kan känna sig förvirrade och förstår inte vad som händer och börjar ändra sitt beteende för att försöka må bättre. Obalanser kan även påverka kvinnors arbetssituation, med sjukskrivning som följd. 

För att underlätta för kvinnan, och för bättre förståelse för vad som händer, behövs kunskap och information om vad som kan vara kopplat till hormonella svängningar. Påverkan av hormonella obalanser varierar och är individuellt, vilka hormoner som är involverade och graden av obalanser spelar också sin roll. Behandling och rätt hantering av hormonella obalanser hjälper till att förbättra livskvaliteten, vilket kan vara både medicinering och livsstilsåtgärder. 

Vilka livsstilsförändringar kan hjälpa till att uppnå bättre hormonbalans?

Kostförändringar och hormonbalans

Ät riktig mat! Alltså mat utan innehållsförteckning. Alla näringsämnen behövs för energi och byggstenar. Välj bra proteinkällor, grönsaker, frukt, fibrer och hälsosamma fetter. Undvik socker, processad mat och transfetter. Välj ”rätt” kolhydrater. Svängande blodsocker stör insulin och stresshormoner. ”Fel mat” generellt stör hormonbalansen. 

Fysisk aktivitet och hormonbalans

Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till balanserade hormoner genom att minska stresshormoner och öka produktionen av endorfiner och andra positiva signalsubstanser. En kombination av pulshöjande träning, styrketräning, rörelseträning är fördelaktigt. Muskelträning hjälper också till med blodsockerreglering samt sänker inflammation i kroppen. Notera att lagom dos av träning gäller: Är du väldigt stressad och i klimakteriet behöver du backa och lyssna på kroppen.

Stresshantering och hormonbalans

Att hantera stress är betydande för att balansera hormonerna. Exempelvis med övningar som djupandning, meditation, yoga, avslappningsövningar. Återhämtning generellt behöver lyftas. Glöm inte heller bort vardagliga ”må-bra” saker som just du mår bra av. Dina egna self-care. (promenader, dansa, spela instrument, läsa bok, umgås, vandra, plocka bär osv osv).

Sömn och hormonbalans

Tillräckligt med sömn är viktigt för hormonell balans. Vi har också hormoner kopplade till sömncykeln som påverkas om vi har obalanser. Sträva efter 7-9 timmars sömn varje natt och se över din sömnhygien för att hitta sätt för bättre sömn. 

Viktkontroll och hormonbalans

En hälsosam vikt är positivt för hormonbalansen, exempelvis för hormoner som insulin och leptin (aptitreglering). Överskott av kroppsfett kan störa dessa hormoner och leda till hormonella obalanser.

Rökning, alkohol och hormonbalans

Rökning och överdrivet intag av alkohol kan påverka hormonbalansen negativt. Försök att minska eller helt undvika dessa vanor. Klimakteriebesvär kan också bli värre. 

Hormonbalansen är komplex och påverkas av olika faktorer. Med kunskap och medvetenhet om det här och vad som kan påverka kan du komma långt med egna livsstilsåtgärder. 

Läs också: Kosten som kan hjälpa till att balansera dina hormoner

Vanliga myter om kvinnors hormonhälsa

“PMS är bara en ursäkt för dålig uppförande och beteende”

FEL. PMS är ett verkligt medicinskt tillstånd där fysiska och/eller psykiska symtom uppträder före menstruationen. PMS är absolut INTE en ursäkt för dåligt beteende utan något som många kvinnor faktiskt upplever och som kan vara riktigt besvärligt.

“Klimakteriet drabbar bara äldre kvinnor – över 50 år”

FEL. Klimakteriet, dvs. övergångsperioden från att vara fertil till att inte längre vara det, är när mensen upphör. En period då hormonnivåer förändras, vilken kan ge upphov till många olika symtom. Många tror fortfarande att klimakteriet är något som inträder när kvinnan är 50 år plus, vilket är helt FEL. Många kvinnor får sina första symptom runt 40 plus, då förklimakteriet inträder och många upplever att de inte alls känner igen sig själva. Okunskap om detta kan leda till fel diagnoser och ett sämre mående för kvinnan. 

“Klimakteriet gör alla kvinnor galna och irriterade”

FEL. Klimakteriet kan ge upphov till många olika symtom. Men det betyder inte att kvinnor alltid blir “galna” och otrevliga. Klimakteriet påverkar kvinnor på många olika sätt. Det handlar alltså om otroligt mycket mer. 

“Hormonbehandling är farligt och bör undvikas”

FEL. Hormonbehandling är inte farligt. Det finns aktuell forskning inom området. Behandling kan ”ge livet tillbaka” till många kvinnor som upplever allvarliga symtom relaterade till hormonella obalanser, såsom klimakteriebesvär. Det finns en liten förhöjd risk för tex. bröstcancer med hormonbehandling, vilket till stor del är kopplat till när behandling sätt in och hur länge behandlingen pågår. Eventuella biverkningar är individuellt som vid all medicinering. Det är en effektiv behandlingsmetod som lindrar besvär och förbättrar livskvaliteten för många kvinnor. Man behöver tänka nytta och risk här och se till varje kvinna individuellt. Egen kunskap och att vara påläst är värdefullt. Helhetshälsan är alltid viktig. 

Det är bra att vara medveten om de myter som finns relaterat till kvinnors hormonhälsa. Var kritisk och sök alltid faktabaserad information från pålitliga källor och konsultera kvalificerad personal inom hälsa och vård.

Genomgång av klimakteriets olika faser

I texterna ovan så talas det om klimakteriet och olika faser. 

• Menopaus – tidpunkten för sista mensen, när du varit blödningsfri i 12 månader. 
• Perimenopaus – tiden innan menopaus. På svenska säger vi ofta förklimakteriet. 
• Postmenopaus – tiden efter menopaus, varar livet ut.
• Klimakteriet – en övergångsperiod i kvinnans liv som avser övergången från att vara fertil till att inte längre vara det. På svenska säger vi ibland övergångsåldern, vilket är ett ganska bra ord för perioden. Avser några år innan och efter menopaus. 

Av Ninnie Wikström