Covid 2021 och framåt — Utmaningar för friskspridning Del 1

Följande artikel blickar både bakåt och framåt samt utvärderar nuläget framåt från mitt helikopterperspektiv. Allt för att inspirera mig och dig till att arbeta för en starkare medvetenhet. Jag vill se en trend för friskspridning som en motpol till den starka fokuseringen kring smittspridning och sjukspridning.

Jag saknar uppmuntran från politiker, vården och media kring människan borde förbättra och utveckla sin livsstil för ett starkare immunförsvar. Däremot har artiklar i dagspressen skrivit att det inte finns något du kan göra för att stärka ditt immunförsvar. Det du kan göra för att skydda dig mot infektion är att bära mask, god hygien, social distansering och sprutor.

Jag är chockad över att ”experter” kan ignorera eller nonchalera grundläggande lära om fysiologi, psykologi och immunologi. De undviker att prata om tusentals vetenskapliga studier. Studier som tyder på att vår livsstil påverkar hälsan och hur väl immunförsvaret fungerar. Vår livsstil som inkluderar bland annat våra tankar, sömnen, stress, fysisk aktivitet, näringsintag och kosttillskott.

Det behövs mer fokus på vad den enskilda individen kan göra för att stärka sin hälsa och immunitet. Jag anser att det skulle bidra till en stor minskning av Covidsjuka och den belastning på vården det medför. Ett starkare fokus på individens hälsa skulle även minska lidande, dödsfall och vårdresurser kopplade till livsstilsrelaterade komorbiditeter/samsjukligheter som exempelvis fetma, högt blodtryck, diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

Trots att komorbiditeterna har kopplats till en starkt ökad risk för att drabbas svårt av eller avlidna av Covid-19 har ingen gått ut med rekommendationer på hur man kan minska dessa. Statistik i olika länder visar att dödsfall från Covid drabbar främst denna grupp samt äldre, bräckliga individer. Hela 85%–94% av dödsfallen från Covid-19 drabbar de som har samsjuklighet.

Läs gärna mina tidigare artiklar om immunförsvaret från 2020. Tänk till, diskutera gärna med andra som är öppna för ett sansat och respektfullt utbyte av tankar, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Läs också: Barndomen påverkar immunförsvaret som vuxen

Utveckling av vårt immunförsvar samt skyddsbarriärer och
immuncellsförsvar

I min tidigare artikelserie under 2020 tog jag upp många kraftfulla vanor för bättre immunskydd mot infektioner:

• Utvecklingen av tarmfloran och immunförsvaret de första två åren av våra liv är påverkade av olika faktorer. Först och främst moderns hälsa och livsstil, förlossningen, amning, kost, omhändertagande, inomhus- och utomhusmiljön. Din tid som foster samt de första två åren av ditt liv lägger oftast grunden för hur frisk eller sjuk du blir som barn under dagis- och skoltiden. Trots lika eller liknande exponering till olika typer av mikrober på dagis, lekplatser, skolor och hemmamiljöer är barn mer eller mindre allergiska, förkylda och sjuka.
  
  Den stora ökningen av sjuka och allergiska barn som vi sett de senaste 20–30 åren är inte en slump. Kombinationen, epigenetik, smitta, livsstil, näringsstatus, mikrobiomet, miljö samt fysiska, psykologiska och sociologiska tillstånd påverkar. Alla dessa faktorer samverkar för att antigen ge dig ett bättre eller sämre immunförsvar och hälsotillstånd.
  
• Vi har många skyddsbarriärer för att hotfulla infektioner inte ska komma in i våra celler, kidnappa dem och föröka sig. Vår hälsomyndigheter, politiker och arbetsplatser har vissa strategier för att skydda oss i pandemitider. Dessa har varit mycket tydliga under senaste året.
  
  Det har varit främst en kombination av restriktioner för att minska smittspridning, fysisk distansering, extra god hygien samt användning av desinfektionssprit, armbågshälsningar, råd att undvika att gnugga ögon och försiktighet med spridning av virusinkapslade aerosoler genom att inte hosta, nysa, sjunga eller pusta ut på någon. Även om det finns många motsägelsefulla studier på många av dessa tror de flesta att kombinationen av dessa åtgärder kan minska smittspridning samt belastning på vården.

Läs också: Så fungerar kroppens immunförsvar – huden som skyddsbarriär

Kritiskt tänk, diskussioner och debatter kring en eller fler Covidstrategier

Oavsett vad man tänker om allt detta har det nyligen kommit en bra bok som väcker tanker och debatt kring detta: Varför Det Mesta Du Vet om Covid-19 är Fel. Den är värd att läsa. Just brist på debatt och kritiskt tänk inom vetenskapliga kretsar samt i det offentliga rummet är något av de skadligaste som har hänt under åren 2020–2021. Man har tystat ned avvikande åsikter och kritik mot statens handlingsplan och utförande.

Vanligtvis i andra frågor, såsom gängkriminalitet, immigration, vårdsatsningar, skattepolitik, klimatfrågor finns det en aktiv debatt inom det offentliga rummet och i media. Men i området som tar upp hur vi bäst skyddar våra medmänniskor under Covid-infektionstider saknas den debatten. Personen med oliktänkande avfärdas lätt som konspirationsteoretiker. Då behöver man inte släppa fram deras åsikter eller perspektiv och ta tiden att undersöka understödjande källor, artiklar och studier. Detta är varken bra för utveckling av vetenskap, för demokrati, folkhälsan eller våra rättigheter och friheter som medborgare.

Ett av de bästa sätten att utveckla sin kunskap, personlig utveckling, relationer och empati är att just lyssna på eller läsa artiklar från dem som har andra uppfattningar och idéer än man själv har.

Läs också: Så fungerar immunförsvaret – tarmens roll som skyddsbarriär

Viktiga skyddsbarriärer och medfödd immunitet

Andra skyddsbarriärer än det som samhället upplyser om men som kroppen har mot infektioner är:

• Flimmerhår i näsborrar, slembildning i alla våra slemhinnor, mikrober i mun och svalg, saltsyra och (lågt) pH i magsäcken, immunceller längst tarmen, tarmflorabalansen i tarmen och skyddande IgA antikroppar som är verksamma just här i ”Mucous Associated Lymphoid Tissue” (M.A.L.T.) och ”Gut Associated Lymphoid Tissue” (G.A.L.T.). Vi kan påverka alla dessa skyddssystem och tillsammans med vår ospecifika medfödd immunitet kan vi förbättra vårt immunskydd. Dessa arbetar kontinuerligt för att hålla oss friska och kan oftast motarbeta eller döda fientliga virus och bakterier innan de ens kommer in i våra celler.

• Efter våra första och primära skyddsceller rycker våra marktrupper in, det medfödda ospecifika försvaret främst bestående av makrofager, neutrofiler, mördarceller (NK-celler) och dendriter. Dessa samarbetar för att förstöra eller identifiera inkräktande mikrober eller andra främmande antigener.

• Om dessa inte riktigt räcker till för att omintetgöra hotet får de hjälp av det adaptiva eller specifika immunförsvaret där B-celler och T-celler samarbetar med produktion av specifika antikroppar och minnesceller för att hjälpa dessa krypskyttar omintetgöra hotet.

• Immunresiliens vilket innebär att man har en stark motståndskraft och samtidigt ett balanserat immunförsvar som varken överreagerar eller underreagerar mot hot. Det kan liknas vid att vår polis ger en kraftfull bestämd respons men utan övervåld. Immunresiliensen påverkas bland annat av din näringsstatus. Även risker för t.ex. en skadlig cytokinstorm eller långvarig inflammation minimeras med rätt näringsbalans och immunresiliens.

Läs också: Så fungerar immunförsvaret – inflammation och cytokinstorm

Vi väntar fortfarande på flockimmunitet

Min efterlängtade flockimmunitet som jag skrev om i oktober 2020 kom tyvärr inte trots flera månader av låga Covid-siffror under sommaren och tidig höst. Det verkade inte ha varit tillräckligt många naturligt smittade för att skapa flockimmunitet. Dessutom har viruset varit mycket effektivt på att mutera till andra varianter som verkar vara svårbehandlade.

Vi får se vad som händer under det kommande året. Vanligtvis brukar
tidigare viruspandemier de senaste 50 åren tappa sin kraft efter 9–18 månader
oavsett vad som görs vad det gäller vaccineringsprogram m.m. men Covid-mutationerna verka vara klurigare än de flesta andra virus. Den verka kunna lätt mutera och ligga några steg före människans försök att tämja eller omintetgöra den.

Däremot är det lätt att glömma bort att de allra flesta som exponeras flera
gånger av Covidsmittade personer blir inte själv smittade, och de allra flesta av
de som blir smittade upplever endast milda eller måttliga symtom och besvär. Ca 10% av de som exponeras för en covidsmittad individ blir själv smittade. Av dessa 10% är det ca 35–40% som får inga eller milda symtom, 35–40% som har måttliga symptom, ca 30–35% som behöver läkarvård, och ca 4–5% som behöver IVA-vård. På IVA dör ca 25–30% av dessa som behöver vård, oftast för att de vara redan i en skör tillstånd med samsjuklighet innan de blev smittade.

I en befolkning som exponeras för covid-smitta dör totalt mindre än 1 av 10 000 personer. I en befolkning som blir smittade och så pass sjuka att de utvecklar antikroppar dör mindre än 1 av 100, och minst 85% av dessa är antigen över 75 år gamla eller är sköra med samsjuklighet.

Är det då inte logiskt att lägga resurser, inte bara på bekämpning av Covid, men även till bekämpning av livsrelaterade samsjuklighet som gör att många dör av Covid? Covid är en stark stress för många men vi kan stärka oss till att vi kan böja oss för en stark vind utan att bli krossad av den.

Av Peter Wilhelmsson