Hopp och ledtrådar för framgångar vid integrativ behandling av ALS

Del 3 av en autoimmunserie för Ekoappen av Peter Wilhelmsson, funktionsmedicinsk Naturläkare (IFMCP, SNLF).

Det kan vara en liknande känsla när en själv eller en närstående drabbas av Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS). Allt vänds upp och ner i livet. Kroppsfunktioner man tog för givet bryts snabbt ned och man kan ha svårt att röra sig, sköta sin hygien, prata eller äta.  

Många andra neurologiska sjukdomar som demenssjukdomar, depression, Parkinsons och Multipel Skleros (MS) bryter ned kroppen och förändrar en människa, men det sker oftast under många års tid. Den snabba nedgången efter en ALS diagnos sker oftast under veckor eller månader, men likt de föregående nämnda neurologiska sjukdomarna så har det troligt pågått en ”tyst” nedbrytning under många år eller decennier innan symtom börjar visa sig och diagnosen är ett faktum.  

ALS är närbesläktad till gruppen av autoimmuna sjukdomar men klassificeras främst som en motorneuron sjukdom som angriper hjärnan och ryggmärgen. Den liknar den autoimmuna sjukdomen MS på det sätt att musklerna degenereras, men det sker en snabbare och mer omfattande nedbrytningsprocess. De delar många neurologiska skador och symptom med andra autoimmuna sjukdomar där kroppen successivt bryts ned och tappar normala neurologiska självreglerande funktioner. När man har en utvecklad autoimmunsjukdom så finns det en ökad risk att utveckla flera. Risken ökar även att utveckla ALS om man drabbas av en autoimmun sjukdom, även om sannolikheten är minimal. 

ALS är en fruktansvärd sjukdom och ett mysterium inom forskarvärlden. Nu när en av mina hockeyidoler, Börje Salming drabbades av ALS och det skrivs mycket i media om de tragiska händelser som han och hans familj får genomlida, blev jag motiverad till att läsa igenom 40–50 studier och artiklar om ALS. Mitt intresse till att veta mer gäller för att kunna rekommendera forskningsområden och behandlingar har växt de senaste veckorna. Jag har till och med skickat en e-post till nya Börje Salming Stiftelsen om att ”tänka utanför den farmakologiska boxen” och inkludera integrativa eller funktionsmedicinska forskare och kliniker in i deras lag. Jag hoppas de nappar på mina förslag.  

Jag delar med mig av min begränsade kunskap inom motorneuronsjukdomar, mitt funktionsmedicinska perspektiv som jag hoppas kan hjälpa någon eller några till mindre lidande och till ett bättre liv och till er andra, en bättre kunskap och förståelse av sjukdomen.  

Läs också: Autoimmunitet – ur ett funktionsmedicinskt perspektiv

ALS statistik 

Även om relativt få drabbas av ALS, så har fallen kraftigt ökat per 100,000 de senaste 30 åren. ALS påverkar allt ifrån 1 av 100 000 till 7 av 100 000 personer i olika delar av världen. Sverige och Skottland är några av de länder som har ett högre antal som drabbas (ca. 3–4 av 100 000) än resten av Europa (ca. 2–3 av 100 000). Vissa områden vid Söderhavsöarna sticker ut med mycket fler fall av ALS.  Män har en 60% högre risk att drabbas än kvinnor. De allra flesta drabbas av sjukdomen när man är mellan 50–70 år.  

Det funktionsmedicinska perspektivet 

Det funktionsmedicinska perspektivet är ett sätt att se på störningar och kunna göra viktiga kopplingar mellan orsak och verkan samt förstå förmedlare (signaler som till exempel: cytokiner, glutamat, mögel i huset) som främjar sjukdomsutveckling. Det är också viktigt att veta om utlösande faktorer, som kan vara en eller flera olyckor, trauma eller exponering för allergiska eller toxiska ämnen. Ju svårare ett problem eller sjukdom är desto mer uppmärksam bör man vara på att hitta en röd tråd, att förstå små detaljer och att sätta dessa i ett större holistiskt sammanhang.  

Epigenetisk forskning visar tydligt att livsstil, miljö, trauma, svält och andra faktorer från flera generationer bak i tiden mer eller mindre påverkar de budskap dina gener förmedlar till de proteiner som bygger din kropp, din själ och ditt hälsotillstånd. Allt är viktigt för att lägga ett bra pussel av orsak och verkan och bidragande faktorer. Den funktionsmedicinska utvärderingen fokuserar på epigentiska faktorer, tidigare och nuvarande hälsotillstånd, relationer, trauma, olyckor och miljöfaktorer under uppväxt och vuxen ålder som slutligen leder till symtom eller till sjukdom som en person besväras av, för att ge råd för en personanpassad behandlingsstrategi.  

Genetiska och epigenetiska förutsättningar och påverkan 

Utvecklingen av ALS är inte starkt kopplad till tidigare fall i släkten eller till genetiska särdrag. Det finns några unika genetiska avvikelser men dessa bedöms endast stå för 5–10 % risk för att utveckla sjukdomen. Resten av risken kommer främst från miljöexponering samt från trauma och livsstilsfaktorer. 

Genen som verkar ha den starkaste kopplingen till risk för ALS är C9orf72. Man kan ha en genmutation eller en mindre avvikelse vid denna gen som är kopplad till många autoimmuna sjukdomar. Andra genavvikelser som förekommer som riskfaktorer för både ALS och andra autoimmuna sjukdomar är främst: GPX3, G2E3, SCFD1, och GGNBP2. En mutation vid C9orf72 påverkar främst immunceller i främre delen av hjärnan, som kan leda till sämre respons mot infektioner samt ökad risk för en tyst pågående inflammation. Inflammationen skadar på sikt friska hjärnceller, påverkar muskelfunktioner, och kan även leda till nedbrytning av ryggmärgen.  

20 % av ALS patienter har en mutation i SOD1, som ger ett mycket sämre skydd mot oxidativ stress och därmed ger det en ökad bildning av fria radikaler. 5% av de ALS drabbade har mutation av TDP-43 genen som påverkar proteinbildningen.   

Processer som påverkar nedbrytningen av nerver, muskelfunktioner och motoriken (motor neuroner) 

Oxidativ skada, inflammation, ansamlingar av intracellulära proteiner som inte avlägsnas, störningar i tillväxtfaktorer, överskott och toxicitet av glutamat i samband med dysfunktion med NMDA och AMPA cellreceptorer, syrebrist, och störningar i mitokondriefunktionen verkar alla spela en roll i degenerationen av normala funktioner och utvecklingen av sjukdomen. Det är omdiskuterat hur mycket NMDA och AMPA cellreceptorer är inblandade som viktiga orsaker till sjukdomar, men när dessa inte fungerar som de ska så blir det en ansamling av glutamat i hjärnan som då inte omvandlas i tillräcklig mängd till aminosyran glutamin och vidare till den lugnande aminosyran, GABA. den kemiska omvandlingen sköts av ett enzym, glutaminsyntas, som t.ex. kan blockeras av höga mängder fruktos i kosten. Oftast sker det i modern sjukmanskost via intag av läskedrycker och ultraprocessad mat innehållande fruktossirap. Tillgång till zink och serin är viktiga för att hindra ansamlingar av glutamat via en normal funktion av glutaminsyntas. Zink och magnesium är mycket viktiga för normal funktion av NMDA och AMPA, samt att förhindra att nervceller dör i en allt för snabb takt. 

Vid ALS, dör nervceller och hinnorna i både hjärnan och ryggmärgen tunnas ut och blir skörare. Även om störst skada visar sig på muskelfunktioner så kan en sjukdomsutveckling även påverka olika delar av hjärnan, det centrala nervsystemet, matsmältningen, huden, benstommen och immunförsvaret.  

ALS kännetecknas av att det förekommer förgiftning, ansamling av slagg, eller inflammation både i hjärnan och i ryggmärgsvätskan på grund av en genomsläpplig blodhjärnbarriär (BBB) och ryggmärgsvätskebarriär (BCSB). Dessa har kopplats till en ökad genomsläpplighet vid mag-tarmbarriären vid tunntarmen, en så kallad läckande tarm som ses i följande bild. Normal tunntarm till vänster och genomsläpplig tunntarm (tarmläckage) till höger.

Mer information om den viktiga kopplingen mellan mage-tarmbarriären och hjärnfunktioner finns i kapitel 4 i boken: Rädda Din Hjärna Nu.   

Många forskare ser avvikelser i energiomsättningen, blodsockerhantering (främst typ 1 diabetes) och omsättning av kolesterol och blodfetter, men åsikterna går isär angående dess betydelse för sjukdomsutveckling. De som har högre kolesterol och triglycerider har oftast en längre överlevnad från ALS. 

Lägre BMI och kroppsfett är kopplat till en ökad risk för, och svårare kamp med ALS. En BMI (tex 21–26 hos män och 26–30) med lite extra hull ger lite extra skydd mot utveckling av ALS, eller att sjukdomen utvecklas långsammare och mildare.  

En ökad omsättning och vävnadsnedbrytning är kännetecknande för sjukdomen. Ju snabbare viktminskning, desto snabbare nedbrytning av nyckel muskelfunktioner för rörelse, andning, och för sväljning. Det är oftast svårt för en svår ALS drabbad att hålla vikten och muskelmassan. Vid nedbrytningen sker oftast en ökning av inflammatoriska processer, cytokinstorm, och bildning av fria radikaler.  

Läs också: Kost och kosttillskott vid autoimmuna tillstånd

Riskökning vid miljögifter 

På liknande sätt som många andra autoimmuna- och neurologiska sjukdomar, så finns en tydlig koppling och risk för utveckling av sjukdomen bland de som har rökt under många år och de som har haft en långtidsexponeringar för tungmetaller, kemikalier och andra miljöföroreningar.  

För ca. 30 år sedan kom det en ALS patient till mig för min ”second opinion”. Ett enda besök men det gav mig ett starkt intryck. Jag hade varken resurser eller kunskap att hjälpa honom. Han var en man, ca. 60 år som hade jobbat under mer än 20 år som pilot i Afrika för att sprida pesticider på åkrarna. Han berättade att han inte använde skyddsutrustning när han fyllde planet med kemikalier och bränsle. Jag misstänkte en stark koppling mellan hans exponering för kemikalier och utveckling av ALS. Sedan dess har jag läst många vetenskapliga studier som visar en stark koppling mellan en långvarig exponering för kemikalier och tungmetaller till många neurologiska sjukdomar, bland annat ALS.  

Under mina ansträngningar på 80–90 talet att hjälpa amalgamdrabbade patienter, samverkade jag med över 40 000 svenskar som lobbade för att det skulle ske ett förbud mot amalgam och toxiska metaller inom tandläkaryrket. Jag läste en artikel om en man som hade fått en ALS diagnos där symtomen avtog kraftigt efter en noggrann utförd amalgamsanering. Jag undersökte det inte vidare och det betyder absolut inte att ALS orsakas av amalgamfyllningar och att man kan bli av med det via en sanering men det påminner oss att man inte kan nonchalera kopplingen mellan metaller och infektioner i munhålan med vad som uppstår i resten av kroppen. Utvecklingen av ALS är oerhört komplex och många faktorer inverkar som innebär att vissa drabbas.  

Hjärnskakningar och TBIs (Traumatic Brain Injuries)  

De senaste 30 åren har man sett faran med hjärnskakningar som gör att man har mycket större risk att utveckla både psykologiska sjukdomar, neurologiska och kognitiva sjukdomar om man utsatts för några stora hjärnskakningar eller många små.  Diskussioner har varit extra intensiva med fall av neurologiska besvär som tusentals idrottsmän har erfarit inom boxning, kampsporter, amerikansk fotboll, rugby, motorsporter och hockey. Både regelverk skyddsutrustning har förbättras en hel del men det är omöjligt att skydda en person helt och fullt om denne utsätts för hårda smällar mot huvudet. Boken, Feed the Brain av Cavin Balaster inger hopp och visar hur ett kraftfullt terapeutiskt näringsprogram kan bidra till en effektiv rehabilitering av hjärnan efter svåra olyckor och hjärnskakningar.

Brist på en läkemedelskur  

Trots åratal av forskning och utveckling, finns det inte många läkemedel som kan bromsa själva sjukdomsframfarten eller skydda motorneuroner förutom, möjligtvis, Riluzole som kan bromsa sjukdomen något, lindra en del symtom och förlänga livet med några månader. Problem med biverkningar som illamående, nedsatt smak, magbesvär och sämre leverfunktion kan förekomma. Andra läkemedel som IGF-1, neurotropiner och benzodiazepin har visat sig ha små eller blandade effekter på sjukdomen och patienten, men med risk för beroende eller biverkningar.  

Möjligheter för behandling med kost, kosttillskott och naturmediciner 

Det finns flera mycket positiva möjligheter att bromsa och stoppa sjukdomens utveckling genom att påverka följande mekanismer som är viktiga för sjukdomens framfart:   

Bromsa viktminskning

Detta kan motarbetas med närings-och proteindrycker, smoothies innehållande nyttiga fytonäringsämnen och fetter. Vassleprotein och även en del veganprotein i kombinationer har visat sig vara mycket värdefullt för att bromsa viktminskning och samtidigt stödja immunförsvaret, speciellt om man kompletterar med kreatintillskott. 

Kosthållning 

En extrem ketogen kost (>80% mättad fett) har använts framgångsrikt de senaste 80 åren för att förbättra tillstånd hos epileptiker och i en allt ökad utsträckning hos cancerpatienter med hjärntumörer, samt hos Parkinsons och demenspatienter. Det kan vara värt att även prova vid ALS patienter, speciellt om man tillsätter fibrer och fytonäring som kan öka smörsyra och Akkermansia bakterier i tarmen. Att öka dessa kan möjligen bromsa en sjukdomsutveckling.

Näringsbrister och näringsobalanser

Dessa kan undersökas och balanseras med hjälp av kost, superfoods och tillskott.  

• Mutationer i SOD1 som verkar förekomma hos många, samt andra nyckelgener som har med avgiftning av slaggprodukter, ökad risk för oxidering och inflammation samt hur proteiner kodas och bildas (tex metylerings-, acetylerings- och glutationbildningsgener) kan alla analyseras och förbättras av näringstillskott.  
• Matsmältningsfunktioner och mikrobiota 
• Problem med svaljet, klaffar, produktion av matsmältningsenzymer, tarmpassage kan alla påverkas av tex bittra örter, enzymer, slemhinnelenande örter, örter som ökar enzymproduktion eller motarbetar infektioner från mikrober, speciellt från endotoxinen, lipopolysaccharider (LPS). Studier om hur tarmens mikrobiota sammansättning kring neurologiska och autoimmuna sjukdomar är en viktig pusselbit för att påverka ett sjukdomsförlopp. Tarmfloran hos de som drabbas av ALS har oftast en felaktig uppsättning av bakteriearter som kan påverka sjukdomsförloppet. Utveckling och studier om olika prebiotika,  probiotika samt smörsyratillskott är under utveckling, samt att överföring av baktierer från tarminnehållet från en frisk person till en ALS patient ser lovande ut. Det är redan en alltmer framgångsrik och använd behandling på många sjukhus och kliniker vid behandling av Ulcerös kolit. Riskerna för problem är mycket låga och hopp till förbättring finns där men fler studier behövs. Tarmperistaltik och tarmpassageproblem kan hjälps med kost, drycker och örtmediciner som minskar diarré eller frigör förstoppning. Läckande tarmstöd med näringsstöd vid behov. 
• Mitokondrinäringsfaktorer kan behöva extra stöd 
• Näringstillskott som kan förbättra energiproduktion, som tex karnitin, niacinamid eller NADH, B vitaminkomplex, Coenzym Q10, magnesium och resveratrol behöver studeras mer men är ofarliga näringsämnen man kan prova. 
• Antioxidanter och antiinflammatoriska tillskott  
• Det finns några studier som visar ett positivt skydd av att ha högre mängder av E vitamin i blodet. ALS nedbrytningsprocesser kommer delvis både från oxidativ stress och inflammation. Antioxidanter som A-, C-, D- och E vitaminer, selen, zink, quercetin, resveratrol, ECGC, astaxantin, luteolin, och andra antioxidantnäringsämen bör undersökas vidare.  
• Balansering av fettsyror. Svåra hjärnskador och många neurologiska besvär har förbättrats av bland andra megadoser av omega 3 fettsyror, caprylsyra eller MCT – olja och fosfatidylkolin.  
• Periodisk fasta som inte ökar viktnedgång men ökar avgiftning av ansamlade toxiner via stöd för autofagi (intra cellulär rening), glymfatisk avgiftning, samt stöd för avgiftningsfunktioner hos lymfsystemet, andningsvägar, levern, huden, tarmen och njurarna. Att lämna en lucka av 14–16 timmar mellan sista och första måltid frigör bättre självreningsprocesser men då ska man ladda med flera kalorier vid de 8–10 timmar av inmatning. 
• Läkemedel, kosttillskott och bastu som hjälper att avgifta ansamlingar av tungmetaller och kemikalier.
• Terapeutiska näringslösningar och tillskott via sondmatning eller intravenösa behandlingar kan också ge en god effekt. Till exempel höga doser C-vitamin via dropp vid infektioner eller vid metallavgiftning, alfaliponsyra eller glutationdropp vid avgiftning och förstärkning av antioxidantreserver. Hundratals integrativa läkare har rapporterat framgångar med intravenös högdos glutation för att förbättra neuromuskulära funktioner hos Parkinsons och MS patienter.   
• Neuropeptider kan vara en lovande behandling vid ALS enligt flera artiklar på grund av att de påverkar kommunikationen inom hjärnan och nervsystemet. Neuropeptid Y är speciellt intressant för nervcellkommunikationen och kan hjälpa ALS patienter.  

Funktionsmedicinska analyser som kan komplettera skolmedicinsk utrustning och neurologiska undersökningar

Följande information kan ge bra vägledning om hur man ska inrikta behandlingsåtgärder

• D vitamin, homocystein, HbA1C, ferritin, blodfetter och hsCRP vid blodanalyser,
• Hårmineral- och urinanalyser för att utvärdera tungmetalbelastning
• Urinanalyser som utvärderar belastning av kemikalier, PFAS och ftalater 
• Organiska syror för att utvärdera energiomsättning, mikrobiotika, antioxidantstatus och vitaminbrister och obalanser  
• Avancerade neurologiska antikroppstester
• Genanalyser 

Möjligheter för behandling med integrativa metoder

Förutom behandling med diverse preparat så finns det säkert många andra behandlingsmetoder som har hjälpt patienter som jag ej har vetskap om. Det finns många möjligheter inom den integrativa sektorn att förstärka en livsstils-, kost-, tillskott och läkemedelsbehandling som kan förstärka effekten av dessa. 

• Alla behandlingar som förstärker vagusnervens parasympatiska reserver, minskar inre stress och skapar en bättre inre ro, oavsett om det är sång, att gå ut i naturen, musik, massage, kroppsterapier, meditation, sång, kör, affirmationer, KBT, samtal, akupressur, akupunktur, shiatsu m.m. 
• Alla behandlingar som balanserar det naturliga rytmiska flödet i hjärnan och ryggmärgen, samt käkleden, hals och nacke. T.ex. kraniosakral terapi, osteopati, kinesiologi, kiropraktik, naprapati, och fasciamassage, Dessa är extra viktiga om det finns en historia av hjärnskakningar och olyckor. 
• Frekvensbehandlingar, bioresonans-, mikroström- och elektromagnetiska behandlingar som ökar mikrocirkulation, syresättning, näringstillförsel, m.m.
• Stamcellsbehandling

Jag vill med min artikel ge hopp utifrån de studier som har genomförts och som pågår. Närings-, livsstilsbaserade- och integrativa behandlingsstrategier vid andra neurologiska sjukdomar har ofta varit mycket framgångsrika och hoppas att så är fallet vid ett integrativt program för ALS drabbade personer, även om det verkar vara en större utmaning att träffa rätt med en personanpassad kombination av samverkande medel och behandlingar.  

Av Peter Wilhelmsson

För mer information om Peters kurser och böcker, samt referenser för artiklar i autoimmunserien, se https://powhealthplus.com/medlemsportal/artiklar/.

POW Health Plus