I den här artikeln tittar vi närmare på vad mögel är, hur det kan påverka din hälsa och vad du kan göra för att minska risken för mögel i hemmet.

Vad är mögel?

Mögel är mikroorganismer som växer med trådliknande hyfer som tillsammans bildar ett mycel. Mögel finns utomhus, därför får vi räkna med en ”normalflora” även inomhus. Det är när den normalfloran blir förhöjd som vi kan misstänka att huset har drabbats av någon form av vattenskada eller fuktskada. Det finns ungefär 300 000 olika mögelsorter. Historiskt sett har vi benämnt några som ”giftiga” och andra inte, men modern forskning visar att även de sorter som man inte har sett som ”giftiga”, kan orsaka stora hälsobesvär. Mögelsvampar producerar sporer, som är som svampens ”fröer”. Sporerna sprids genom luftströmmar och dimper sedan ner på ytor. Om det börjar växa där avgörs av om miljön är gynnsam, det vill säga fuktig. Mögelsvampar producerar också mögelgifter, så kallade mykotoxiner. Troligen är det mykotoxinerna som gör oss sjuka och inte sporerna i första hand.

Läs också: Därför är frisk luft i hemmet så viktigt

Mögel och hälsa

Det finns många studier som visar på kopplingar mellan exponering för fukt- och mögelskador och ohälsa. Vi vet ännu inte allt och det är inte orimligt att anta att det förekommer både synergieffekter och cocktaileffekter mellan olika ämnen som både emitterar mer när ett bygggnadsmaterial blir blött, bakterier som bildas och mögelsvamp som börjar växa, men även nya kemiska ämnen som bildas när exempelvis lim under plastmatta påverkas av alkalisk fukt från betong.

Studier visar koppling mellan exponering för fukt- och mögelskador och bland annat kroniska sjukdomar som ME (myalgisk encefalomyelit), MCS (Multiple Chemical Sensitivity), IBS (Irritable Bowel Syndrome), mastcellsaktivering, histaminfrisättning, UC (Ulcerös Colit), neuropsykiatriska symptom och diagnoser, MS (Multipel Skleros), förämrad mitokondriefunktion, SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) och inflammation. Främst kan mögel påverka tarmfloran och göra oss till sämre ”avgiftare”. Mer och mer forskning talar om samband mellan sjuklighet och en rubbad tarmflora. Ofta upplever jag att tidiga symptom hos drabbade familjer är allergier, matkänsligheter, utmattning, hjärndimma och värk i muskler och leder. Hos barn ser jag ofta beteendeförändringar och humörsvängningar. 

Förebyggande åtgärder mot mögel

Att kontrollera fukt är nyckeln till att förhindra uppkomsten av mögel inomhus. Du kan också kontrollera sporerna genom att dammsuga och städa. God ventilation är avgörande för ett friskt hem. Ventilationen syftar inte bara till att få in frisk luft, utan också att transportera ut fukt. Ventilationen är husets lungor. Eftersom mögel som regel växer dolt, kan det vara svårt att upptäcka. De flesta mögelarter luktar inte, men det kan ändå finnas lukter som kan indikera mikrobiell påväxt (mögel). ”Källare”, ”instängt”, ”jordkällare” och ”sommarstuga” är exempel på sådana lukter.

Synliga tecken på att du har en fuktskada kan vara fuktfläckar, missfärgningar, bubblor i golvmattor eller tapeter och färg som flagnar eller lossnar. Orsakerna kan vara många, från fuktiga material som byggts in i bostaden till otillräcklig ventilation eller vattenläckor. Har du problem med mögel ska du alltid kontakta din fastighetsägare, om du bor i hyreshus och om du bor i en bostadsrätt ska du kontakta din bostadsrättsförening. Äger du din bostad har du eget ansvar för att förebygga och åtgärda mögel. Det är sällan försäkringen täcker skador som har uppkommit på grund av bristande underhåll. Men du kan alltid vända dig till försäkringsbolaget och fråga. 

Läs också: Hur vårstädning kan göra dig friskare

Minska risken för fukt- och mögelskador genom att:

  • Alltid agera snabbt om det uppstår läckage
  • Använda en avfuktare för att minska fuktigheten inomhus
  • Lämna fönster öppna när det är möjligt så att fukten ventileras ut och luften byts ut
  • Ha på badrumsfläkten när du duschar
  • Stänga dörren till badrummet när du har duschat, fukten ska vandra ut genom ventilationen – inte in i bostaden
  • Undvika att hänga mycket tvätt på tork i badrummet eller i bostaden
  • Undvika inomhusaktiviteter som producerar fukt
  • Ha på köksfläkten när du lagar mat, även om du bara kokar tevatten
  • Rengöra duschutrymmet regelbundet så att mögel inte kan byggas upp på ytor
  • Inspektera riskkonstruktioner som källare, krypgrund, vind och kattvind så att du uppmärksammar begynnande problem i tid

Så blir du kvitt mögel

Grundregeln är att allt skadat material måste bytas ut, om du drabbats av mikrobiell påväxt. Det finns inga effektiva metoder för att döda mögel. Faktum är att om du sprayar med antimögel-medel, så kommer svampen att vilja försvara sig. Det gör den genom att producera gifter – mykotoxiner. En del metoder bleker bort mögelfärgen, men skadan är fortfarande kvar. Samma gäller torra skador, som också är skador. Ditt immunförsvar bryr sig inte om ifall skadan är blöt eller torr, det reagerar ändå. Det händer att jag i mina utredningar tar materialprov där saneringsfirmor sprayat och till och med slipat material, och där det visar sig vara riklig påväxt ändå.

Enda ytorna du kan torka eller städa av, är kakelfogar och klinker eller kakel i duschen till exempel. Där växer det för att det finns en bra grogrund i form av smuts, schamporester och hudavlagringar. Har silikonfogen blivit missfärgad av mögel, kan du foga om. Har du fått en skada bör du alltså kontakta någon professionell för att åtgärda genom att ta bort skadan. En akut vattenskada går som regel att torka upp, om det sker inom ett par dagar. Har det börjat växa, rekommenderas inte torkmetoder, utan då måste materialet tas bort för att inte sprida skadorna och gifterna. Dolda skador är svårare att åtgärda. Då kan en innemiljöutredning vara på sin plats, alternativt ett mögeltest!

Av Lisa Billö, Innemiljö & Hälsa

fuktHemluft