För 200 år sedan upphörde kaffeförbudet i Sverige. Innan var det bara en privilegierad skara som fick njuta av den väldoftande drycken. Det ansågs tillhöra lyxkonsumtionen och förbudet kom sig av att man ville främja inhemsk handel. 

Men redan någon gång under slutet av 1600-talet fick Sverige de första leveranserna av kaffe, en dryck som bara serverades inom högadel och kungahus.

Idag har kaffe blivit lite av en nationaldryck och var femte svensk dricker mycket mer än 20 koppar per vecka. Många börjar sin dag med en kopp kaffe till frukost och något att tugga på.

Under åren har man tillrett sitt kaffe på olika sätt. De fattiga spädde ut sitt kaffe med bark eller råg medan andra saltade för att spetsa till smaken ännu mer. Under 1970-talet lämnade vi kokkaffet och gick över till bryggkaffe och perkulator. Och idag har gör vi allt från espressokaffe till cappucino- och lattekaffe.

Läs också: Därför bör du vänta 60-90 minuter med kaffet på morgonen

Forskning på kaffes inverkan

Det finns en hel del forskning på kaffets påverkan på hälsan, och Susanna Larsson, som forskar i nutritionsepidemiologi på Karolinska institutet och gör genetiska studier för att undersöka om kaffe har påverkan på olika sjukdomar menar att kaffe har en skyddande effekt på diabetes typ-2. Däremot anses kaffet ha en mindre påverkan på allvarligare sjukdomstillstånd som demens, Parkinson, cancer och hjärt-kärlsjukdomar – även om de har effekt.

Det finns studier som visar att kaffe har viss skyddande effekt på levern, att kaffe minskar risken för tjocktarmscancer och att kaffe kan ge bättre fokus, minne och bidra till bättre inlärning.

Hur många koppar kaffe per dag som ger hälsoeffekt är svårt att ge råd om eftersom vi reagerar så olika på dryck och mat. Det pratas om att allt från två till sex koppar kan ge effekt, fyra anses dock som lagom. Hälsoeffekterna ökar alltså inte om man dricker mer kaffe, även om man inte kan se några negativa effekter om konsumtionen är något högre.

Den svenska fikapausen

I slutet på 1990-talet blev svenskarna kaffedrickande känt utanför landets gränser som ”swedish fika”. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar att i utländsk media skriver man om den svenska fika-kulturen som något som är lika viktig som ABBA, Ikea och Greta Thunberg. 

När vi svenskar säger att vi ska ta en fika så betyder det att ska vi dricka en kopp kaffe och helst ta en paus från arbetet.

– Det verkar som det är i det postmoderna 1990-talet med svenska krogar i USA som det började talas om ”swedish fika”. Det som är speciellt med fikapauser på jobbet är att våra chefer är närvarande, vilket inte alls är vanligt i andra länder. Men det är för alla en kollektiv paus i ett fikahörn. Ibland tar vi en kaka eller en bulle, vilket är en tradition som är mycket svensk.

Richard Tellström berättar att troligtvis tyckte svensken att kaffets mustiga smak låg nära ölets smak, vilket var den allra populäraste drycken under 1700- och 1800-tal, när man föredrog kaffe framför te.

– Teet var för svagt och kanske också lite för borgerligt under sent 1800-talet när kaffe-fikat etablerade sig bland den svenska arbetarklassen. Kaffet var ju också möjligt att ha stående i en ”kaffehurra” och kunde kokas om och om igen. Man blandade också ut med surrogat som rostad råg, säger Richard Tellström.

Läs också: Släng inte kaffesumpen – använd den till detta istället

Sova på kaffe?

Huruvida vi sover bra på kaffe eller inte är högst individuellt. Det styrs av generna. En del bryter ner kaffet sämre än andra, och vissa kan inte dricka mer än en kopp eller två på morgonen, annars störs nattsömnen. Andra tar sin sista kaffetår på eftermiddagen och några kan till och med ta en kopp innan läggdags – utan att sömnen påverkas.

Kaffe har blivit en älskad dryck i Skandinavien och rostat kaffe består av mer än 1000 bioaktiva komponenter där många har antioxidativa och inflammationshämmande effekter.

Av Inger Palm

diabeteskaffesömn