Enligt Charlotte handlar det främst om att identifiera orsaken till varför vi äter mer än vi behöver. Hon menar samtidigt att vi människor är allätare och att det är något vi behöver ta hänsyn till för att må bra, både fysiskt och psykiskt. Att helt begränsa sin kost kan faktiskt göra mer skada än nytta när det gäller viktkontroll.

Ett kräset barn med intresse för att upptäcka

Charlotte Erlanson-Albertsson växte upp i Lund med sin pappa som var läkare och sin matlagningsintresserade mamma som var sjuksköterska. Som barn beskriver hon sig själv som ”kräsen” – det var bara mammas mat som var god.

Efter studenten började Charlotte studera till läkare och under studierna började hon bli allt mer intresserad av att själv undersöka saker. Redan under studietiden började Charlotte därför att forska, något som var ganska ovanligt bland kvinnor i Sverige vid den här tiden.

Efter disputation begav hon till Marseille i sydöstra Frankrike där hon spenderade nästan två år i ett gästhem tillsammans med andra utländska forskare. I Marseille var allt annorlunda – bland annat fanns det betydligt fler kvinnliga forskare. Det var också här hon blev intresserad av mat på ett helt nytt sätt.

Läs också: Goda bakterier kan få dig att gå ner i vikt!

Amning väckte intresset för viktkontroll

Charlotte fortsatte sina studier till läkare och fick sin första dotter vid 32 års ålder. Under mammaledigheten kunde hon dock inte släppa forskningen, och började intressera sig för amning och modersmjölk.

Förr sades det att barn som ammas inte blir tjocka, men något verkade ha förändrats. Tidigare fanns det nämligen regler för hur lång tid det skulle gå mellan varje amning, medan det idag är vanligare att barnet får mat så fort det skriker. Istället för att enbart stilla hunger och ge energi har maten alltså blivit en slags tröst.

Det var just detta som väckte Charlottes intresse för människans komplexa aptitkontroll. Vad är det som styr vår aptit och kan vi styra den själva?

Vi måste bli bättre på att förstå våra mättnadssignaler

Charlotte menar att det finns två skäl till att vi slutar äta under en måltid. Antingen smakar maten inte bra längre eller så känner vi oss mätta. Men i en tid där vi alltid har tillgång till mat blir det allt svårare att känna sig mätt, framför allt med all snabbmat som finns tillgänglig. Många fortsätter att äta, trots att magen egentligen känns full.

Förutom att undvika processad mat som sällan gör oss mätta menar Charlotte att vi människor måste bli bättre på att förstå våra naturliga mättnadssignaler, vars syfte är att stänga av hungersignalerna. Kort sagt ska vi äta tills vi inte känner oss hungriga längre.

”Det verkar bara vara franskan som förstått detta. Alla språk har ett ord för hunger och ett annat för mättnad. Hunger och mättnad på svenska, hunger och satiety på engelska, fame och pieno på italienska. Men på franska säger man ”faim” om hunger och när man är mätt säger man ”je nái plus faim”, alltså jag är inte hungrig längre”, säger hon.

Starka drivkrafter gör att vi väljer snabbmat

Vi vet att en näringsrik kost är bra för oss. Men hur kommer det sig då att det är så svårt för många att hålla sig till en ”nyttig” kost? Varför sträcker vi oss efter snabba och näringsfattiga alternativ när de flesta av oss vet att det egentligen inte är bra för oss?

Enligt Charlotte har det att göra med starka drivkrafter i vår natur. Vi människor rör oss inte mer än vi behöver och vi vill ha maten på nära håll för att spara energi. Därför passar snabbmat perfekt – det är enkelt, gott, bekvämt att äta samtidigt som det förser oss med snabb energi. 

Snabbmat är också väldigt enkel för magen att smälta, inte minst på grund av det låga fiberinnehållet, vilket gör att den snabbt passerar genom mag-tarmkanalen. Den snabba matsmältningsprocessen gör att vi snart känner oss hungriga igen, och gärna sträcker oss efter mer snabbmat. En ond cirkel har uppstått.

Nyckeln till viktkontroll är att identifiera sitt problem

Enligt Charlotte är nyckeln till viktkontroll att identifiera vad du går igång på som yttrar sig i ett okontrollerat ätande. Är det sött, salt eller fett? 

Det är minst lika viktigt att identifiera i vilka situationer det okontrollerade ätandet uppstår. Äter du för att du känner dig uttråkad? Eller när du känner dig sårad eller stressad? Kanske är du känslig för sinnesintryck omkring dig, kanske doften av en nybakad kaka eller synen av ett nybakat bröd? 

I boken ”Den smala lyckan – professorn med nyckeln till viktnedgång”, skriven av Inger Palm, beskriver Charlotte hur vi kan stärka våra mättnadssignaler för att på så sätt lära känna vår kropp bättre. På så sätt blir det lättare för oss att förstå vårt individuella matbeteende för att bibehålla en sund vikt.

Läs också: Svårighet att viktminska kan vara kvinnosjukdomen lipödem

Den ”perfekta kroppen” är kopplad till vår kultur

Enligt Charlotte är det kroppsliga idealet starkt sammanflätat med vår kultur. Redan på de gamla romarnas och grekernas tid fanns det statyer som visade hur vi skulle se ut. Idealet, framför allt för kvinnor, har därefter förändrats regelbundet. Under vissa tidsperioder var den perfekta kroppen smal och formlös, under andra var den fyllig och kurvig.

När det gäller just övervikt var det något som förr i tiden kunde tyda på välstånd, det vill säga att man hade tillgång till mycket mat. Numera är dock synen inte lika positiv och därför strävar många ständigt efter att gå ner i vikt, exempelvis genom att banta eller träna överdrivet mycket.

Medför stora hälsorisker

Att träna överdrivet mycket kan dock medföra stora hälsorisker menar Charlotte. Det sliter på kroppen, framför allt om man inte äter tillräckligt, och personer som tränar för mycket lever generellt sett inte lika länge som de som tränar i lagom mängd. Vid extremträning ökar nämligen risken för hjärtinfarkt och stroke. Hård och långvarig belastning på leder gör också att personer som tränar överdrivet mycket ofta får artros i en tidigare ålder.

Kroppen behöver protein för att bygga muskelmassa och därför är det vanligt att ta extra proteintillskott när man tränar hårt. Men enligt Charlotte kan många av de proteinpulver som finns att köpa idag ge inflammation och även stimulera tillväxten av skadliga celler i kroppen.

Det är dock inte bara den fysiska hälsan som kan ta skada av överdriven träning. Det skapar också en psykisk stress eftersom träningen blir tvångsartad, vilket i värsta fall kan mynna ut i en depression eller i psykos.

Att begränsa maten kan bli problematiskt

Att banta och helt utesluta vissa livsmedel är vanligt bland personer som strävar efter att gå ner i vikt. Men enligt Charlotte kan det faktiskt ha motsatt effekt för den som vill gå ner i vikt. Att helt begränsa vissa livsmedel gör dem nämligen ännu mer åtråvärda. När du sedan väl äter dem ökar risken att du ska äta för mycket, vilket i sin tur kan leda till viktuppgång. Det kommer också vara påfrestande psykiskt att hela tiden tänka på det du inte får äta.

Med andra ord är det bättre att låta sig själv äta onyttigheter då och då, så länge det sker i en måttlig mängd. Det kan faktiskt ge dig bättre kontroll över din vikt i längden, eftersom det är en kosthållning som är enklare att hålla sig till.

Föräldrarnas syn på mat spelar en viktig roll

Strävan efter det kroppsliga idealet har gjort att ätstörningar blivit allt vanligare längre ner i åldrarna. Studier visar att sjukdomar som anorexia och bulimi i genomsnitt debuterar vid 14 års ålder. Det har också visat sig att risken att utveckla en ätstörning är 7,4 procent bland kvinnor i åldrarna 12 – 26. 

Så vad kan man som förälder göra för att förebygga detta och hjälpa sina barn att skapa en sund relation till mat? Enligt Charlotte är du som förälder en förebild och därför är det viktigt att du framför allt ser över ditt eget beteende.

Barn och föräldrar ska till exempel äta samma mat. Det är också bra att laga maten från grunden och låta barnet vara med och hjälpa till eftersom det kan öka deras respekt för mat. I övrigt kan det vara bra att tänka på hur du uttrycker dig generellt kring maten och hur du pratar om den. Charlotte menar också att det kan vara bra att lägga lite extra vikt vid serveringen och att maten faktiskt ska se god ut.

80-20 regeln är en bra kompromiss

Charlotte tycker att 80-20 regeln är ett sunt sätt att förhålla sig till mat. Regeln betyder helt enkelt betyder att du följer en kostdiet till 80 procent och äter näringsrikt, men äter fritt resterande 20 procent. Enligt Charlotte är det en bra kompromiss eftersom du kan äta det du tycker om, tacka ja till fester och inte behöva vara krånglig med maten.

”Det är viktigt att ta bort stressen kring en diet. Vi människor är allätare och det måste vi bejaka för att må bra, både fysiskt och psykiskt. I slutändan är det ofta mängden mat och att äta för ensidigt som kan missgynna vår hälsa.”, menar hon.

Charlottes 3 bästa tips kring kost och vikt:

  1. Ät naturligt, färgrikt och lägg upp allt du ska äta på tallriken.
  2. Drick eller ät beskt efter maten, exempelvis kaffe, te eller en bit mörk choklad.
  3. Njut utan att få dåligt samvete! 

Av Elsa Larsson

Intervjumatvikt