Enligt principen för “bakterieteori” är det bakterier som vi behöver oroa oss för, och vi måste fortsätta hitta sätt att döda dem. Pasteur formulerade denna teori och vann gehör för denna krigiska sätt att se på hälsan. Men det formulerades även en annan syn då, Miljöterorin, och den har mycket att tillföra idag.

Miljöteorin betyder att om kroppen är välmående, näringsfylld och balanserad, dvs att kroppen har en frisk miljö, så kommer främmande bakterier att hanteras av kroppen utan att orsaka sjukdom. Bakterier är en naturlig del av livet och miljön, och vår egen naturliga bakterieflora kan konkurrera ut ev angripande bakterier samman med immunförsvaret. Det stämmer också, visar modern forskning.

En skadad eller sjuk miljö kan ge sjukdom

Bakom miljöteorin stod en fransman, Antoine Béchamp, och han observerade att bakterier var opportunistiska till sin natur. De fanns överallt och existerade till och med inuti oss i ett symbiotiskt förhållande. Bechamp märkte i sin forskning att det var först när värdens vävnad skadades eller komprometterades som dessa bakterier började manifestera sig som ett rådande symptom (inte orsak) på sjukdomen. Intressant. Han sade på 1860-talet:

“Bakterier (sjukdomsframkallande) söker sin naturliga livsmiljö – dvs. sjuk vävnad – snarare än att de är orsaken till sjuka vävnader.” –– Antoine Béchamp

Béchamp var den mer lysande tänkaren, och han var både medicinsk och naturvetenskaplig doktor samt innehade en professur. Men Pasteur hade politiska kontakter, inklusive kejsaren Napoleon III. Pasteur drog sig inte heller för att förvränga och förtala Béchamps forskning. Pasteur uppnådde berömmelse och förmögenhet, till stor del på grund av att hans åsikter stämde överens med vetenskapen och politiken i hans tid. Det krigiska paradigmet vann.

Den krigiska synen

Pasteurs marknadsförde denna bakterieteori, eller groddteori, vilket passade den framväxande läkemedelsindustrin och lade grunden till den enväldiga inriktningen på syntetiska läkemedel, kemoterapi, strålning, kirurgiskt avlägsnande av kroppsdelar och vacciner som val av medicin [er]. Det innebar en bakterie ger upphov till en sjukdom, och när sedan antibiotika (betyder anti-liv) upptäcktes så var det lösingen på alla sjukdomar.

Antibiotikan stoppar bakteriernas celldelning, så att immunförsvaret kan hinna ifatt och bekämpa “inkräktande bakterier” Antibiotika dödar inte bakterier, och bakterierna kan snabbt mutera eller producera en skyddande bakterifilm, varvid antibiotikan inte når fram till bakterierna. De har då blivit antibiotikaresistena. Tyvärr är antibiotika inte lösningen, för istället har antibiotikaresistenta bakterier blivit ett katastrofalt globalt hot. Det är inte fullt så enkelt som Pasteur formulerade på 1800-talet… Men trots detta gäller:

Den orubbliga tron ​​att det finns en mikroorganism för varje sjukdom sitter så ingjuten nu att den helt kontrollerar den västerländska medicinen. Betydelsen av kroppens miljö och näringsstatus, för att patologiska processer ska få fäste, ignoreras avsiktligt.

Louis Pasteur var inte läkare utan kemist, och han bevisade att infektioner sprids via bakterier. Pasteur forskade inte heller på människan utan på jäsningsprocesser i öl när han kom på sina banbrytande upptäckter som banade väg för det mikrobiologiska paradigmet inom medicinen. Pasteur bidrog med en rad upptäcker som hade praktisk använding inom bl a vintillverkning (pasteurisering). En rad sjukdomsframkallande bakterier identifierades, och ett patologiserande synsätt tog över inom läkekonsten.

Reduktionisten Pasteur fick epitetet “bakteriologins fader” och han populariserat teorin om att sjukdom innebär “en enkel interaktion mellan specifika mikroorganismer och en värd.” Men i sitt selektiva fokus på bakteriesidan ignorerade Pasteur värdens (människans) hälsotillstånd, och hur den påverkas av miljöfaktorer. Därmed tog han bort det sociala ansvaret för sjukdom.


Tänk om, tänk nytt, gör nytt.

Nu har den moderna epigenitiken har visat att Pasteurs förenklade, redúcerande modell inte stämmer fullt ut… den missar helt helhetsperspektivet i kroppen, de ärftliga komponenterna såväl som näringens inverkan. Teorin om att bakterier och andra patogener orsakar all sjukdom missar helt hur en inflammerad och försurad miljö bäddar för sjukdomsframkallande processer och regrediering av celler till sjukliga former och tillväxt.

Behandla patienten, inte infektionen. — Antoine Béchamp

— Det kommer fler bloggar om detta aktuella ämne, nu när alla behöver stärka immunförsvaret och hälsan!

Det finns över 8 000 diagnoser av sjukdomar, men endast ett tiotal definitioner av olika hälsor. Det innebär att hälsa är ett stort mörkerområde. Vi har lagt på locket och ser bara sjukdomsperspektivet. (Sanna Ehdin i Den självläkande människan, 1999 )

Dr Sanna Ehdin

Dr Sanna Ehdins bloggFriskfaktorerSjälvläkning