Magnus Hedman har gjort en tuff resa de senaste åren. Han har gått ifrån att ha varit hyllat fotbollsproffs till ett liv med missbruk, skilsmässa och ekonomiska problem. Till slut hängde livet på en skör tråd.

En dag var det som att något tog tag i mig och fick mig att sätta mig på balkongräcket, åtta våningar upp utan att jag kunde ta mig därifrån. Jag var livrädd och trodde att jag skulle hoppa, berättar Magnus Hedman när jag når honom över telefon på väg från Uppsala där han varit och coachat ett av de företag han hjälper.

Händelsen på balkongen hade kunnat bli Magnus Hedmans död men han valde en annan väg.

För första gången i mitt liv tog jag hjälp på riktigt och med blicken i backspegeln önskar jag att jag hade gjort det tidigare.

Läs mer: Små förändringar gör skillnad

Har alltid haft dålig självkänsla

Magnus Hedman berättar att han alltid har haft dålig självkänsla. Självförtroendet var däremot på topp när det gällde fotboll och som barn blev han ständigt bekräftad i sin idrott vilket gjorde att han tidigt lärde sig att mäta sig utifrån sin senaste prestation. Detta skapade ett bekräftelsebehov och Magnus Hedman byggde en självkänsla som var skev och som blev svagare och svagare i takt med att bekräftelsen för hans prestationer på fotbollsplanen ökade.

Man kan säga att mitt starka självförtroende inom fotbollen dödade min självkänsla. Min identitet låg aldrig i ”Magnus människa” utan i ”Magnus den duktiga fotbollsspelaren” och om jag presterade dåligt ville jag stänga in mig eftersom mitt värde sjönk inför mig själv, berättar Magnus Hedman.

Fenomenet är vanligt bland idrottare, menar han och sedan han börjat berätta om sina utmaningar är det många idrottsmän och idrottskvinnor som har hört av sig och bekräftat att de upplever samma problem.

Att bli bekräftad för sina prestationer skapar ett enormt bekräftelsebehov. Jag kunde aldrig stanna upp och njuta av framgångarna eftersom jag ansåg att jag hela tiden måste bli bättre och bättre på planen. Jag behövde prestera för att känna mig värd och när jag till slut slutade att prestera i samband med att karriären var över mådde jag dåligt. Självkänsla handlar om detta. Att ha ett värde som människa oavsett om du presterar eller inte.   

När Magnus Hedman slutade spela fotboll ersatte han kicken som fotbollen gett med kickar från kemiska substanser. De höll Magnus Hedman borta från känslor och fungerade som en flykt. Trots att han fick viss bekräftelse via jobbet som fotbollsexpert på TV4 så räckte det inte. Magnus Hedman mådde sämre och sämre.

Att få bekräftelse hade blivit som en drog under min fotbollskarriär och utan den kände jag mig liten och rädd. Jag hade byggt större delen av mitt liv på vad andra tyckte och tänkte, för det är så man gör när man inte har den insikten själv. När man aldrig anser sig ha anledning att klappa sig själv på axeln blir också livet meningslöst. Man blir en doer som saknar mening.

Läs mer: Walter Fischer – “Det är när man blir sjuk som man inser hur mycket hälsa betyder”

Allt blev svart

Till slut blev allt svart. På balkongräcket insåg Magnus Hedman att han slagit i botten och att han i princip bara hade två val.

Antingen kunde jag välja att leva vidare och göra något åt mina problem eller så var det lika bra att avsluta mitt liv.

Magnus Hedman tog hjälp.

Efter ett så kallat 12-stegsprogram mår han mycket bättre men resan mot tillfrisknandet har varit tuff. Idag går han regelbundet på 12-stegsmöten för att hålla sig frisk och hjälper andra personer i deras tillfrisknande. Under vägen har han passerat olika milstolpar. Han har fått acceptera att han faktiskt inte kan hantera sitt liv. Han har varit bitter, arg och han har självömkat. Han har gått igenom saker han varit arg över. Gottgjort människor han har skadat och insett att han varit orsaken till många av de dispyter han haft. Via programmet har han mött andra som suttit fast i olika beroenden – alkoholister, drogmissbrukare och spelmissbrukare.

Droger, alkohol, spel – oavsett vad man ägnar sig åt för beroende är dessa saker bara symptom på att man är sjuk men när man ber om hjälp kan man förändra det.

Ja, att be om hjälp är nyckeln till ett tillfrisknande säger Magnus Hedman. Det finns nämligen inga tabletter eller mediciner som kan bota dig.

Fråga barnen hur det känns är bättre än beröm

I dag föreläser Magnus Hedman om psykisk ohälsa, personlig utveckling och teambuilding. Han coachar företag och har utbildningar. Han jobbar också som PR-chef på företaget Better You som säljer kosttillskott och driver ett företag som säljer alkoholfritt vin.

Ibland möter han idrottsföräldrar som frågar vad de kan göra för att peppa sina barn på rätt sätt.

Ärligt talat är det knepigt med barn som är väldigt duktiga i låg ålder eftersom de bygger sin självbild utifrån prestationen de utför. Mitt råd är att bygga deras självkänsla innan man utsätter dem för test.

Som förälder kan man prata allmänt om matchen eller tävlingen och känslorna kring den och fråga ”hur kändes det?” istället för att säga ”bra spelat”. 

Och så kan man fundera över varför man bara bjuder på glass om laget vinner men inte annars, säger Magnus Hedman.

I dag är han tacksam över att han lyckades ta steget tillbaka från balkongräcket.

Mitt råd till andra som mår som jag gjorde är att ta hjälp. Det kan vara svårt att sätta ord på känslor men det är viktigt att försöka och de flesta klarar det inte själva utan behöver hjälp från andra. 

Lär mer: Därför minskar stressen i naturen

Magnus Hedmans tips till dig som vill bygga din självkänsla:

  • Se till att fylla på dig själv genom att regelbundet göra saker för dig själv som gör dig glad.
  • Sätt upp mål för dig själv och ditt liv och sträva mot dem.
  • Fundera över vad du kan förändra i ditt liv som gör att du mår bra och rensa bort det som inte får dig att må bra.
  • Förbered dig varje morgon inför jobbiga situationer som du i förväg vet kommer påverka dig och låt inte dessa situationer eller vissa personer få förstöra din dag.
  • Skriv ned vad du är tacksam över varje kväll.
  • Meditera varje dag.

Av Anna Holmquist

beroendeMagnus Hedmanpsykologisjälvförtroendesjälvkänsla